Säg hej – och lev längre: ”Men arenorna för tunna band krymper”

Enkla möten i vardagen gör oss friskare. Forskningen är samstämmig: ett "hej" från grannen gör att vi mår bättre – och det kan förlänga livet på oss själva och andra. Men funkar det i praktiken att säga hej till okända? Icakuriren har testat.

Ensamhet är farligt, det visade bland annat Världshälso­organisationen WHO:s rapport ifjol. Där jämfördes hälso­risken med ofrivillig ensamhet med att röka 15 cigaretter om dagen.

Att bryta ensamhetskänslor är samtidigt enkelt, och något som alla kan göra. Att småprata med någon i kassa­kön, vid busshållplatsen eller på en parkbänk räcker långt, visar forskning vid bland annat Hälsohögskolan i Jönköping och Umeå universitet.

”Säg hej!”-kampanj

I Luleå har man gjort ett rejält försök med en ”Säg Hej!-kampanj”, och Icakuriren har testat hur det fungerar i praktiken.

Vi gick till två olika gallerior i Stockholm, och hälsade med ett enkelt ”Hej!” på sammanlagt 30 personer. Alla utom två svarade tillbaka, de flesta lite förvånat, några avmätt och tre personer med frågan ”Hej, känner jag dig?”

Däremot var det under sammanlagt en timmes tid ingen mötande som spontant hejade på reportern.

Den svenska forskaren och docenten i socialt arbete, Cecilia Henning, har utvecklat en teori om just hälsnings- och igenkännande signalers betydelse, framför allt för äldre ensamma människor.

Småprat skapar trygghet

Att bli sedd och igenkänd gör att människor känner sig bekräftade, och känner sig tryggare. Korta möten kan också leda vidare, till och med enkla blickar av igenkännande kan på sikt bli ”hjälpkontakter” som man vågar närma sig vid behov. Och småprat med mindre bekanta kan leda till riktig vänskap över tid. 

Samtidigt blir det allt färre tillfällen till spontana ”hej” eller möten i samhället. Självscanning tar bort prat med kassapersonalen, på bussar och hållplatser är de flesta fast i mobilerna, allt fler kontakter med banker, myndigheter och faktiskt umgänge sker digitalt – och kan inte helt ersätta riktiga möten, blickar och kroppskontakt som ett handslag eller en kram. Eller att prata med sin hårfrisörska eller fotvården. Till och med läkarbesök kan idag ske digitalt.

– Tunna sociala band är stegen före vänskap, och de betyder mer än man tror, framförallt för äldre människor. De skapar trygghet, visar att ”jag hör hemma här”. Men arenorna för tunna band krymper, säger Cecilia Henning.

Cecilia Henning forskare och docent i socialt arbete.
Cecilia Henning.

Sociala medier, som Facebook eller Instagram, har i mycket ersatt verkliga möten. Cecilia Henning skulle gärna forskat om det, men nu är hon pensionär.

– Men jag tror det är skillnad. Att ses ansikte mot ansikte är något annat. Ett leende, kroppsspråket. Jag är skeptisk, mycket skeptisk mot de AI-kompisar som nu kommer. Tror man att de kan ersätta levande människor är man illa ute.

Färre konflikter genom lagom kontakt med grannar

I hus med många tunna sociala band blir konflikterna färre, visar forskningen. En lagom kontakt med grannarna gör oss mer överseende med andras brister. Och speciellt för äldre är de små mötena ovärderliga.

– Jag hälsar alltid på äldre jag möter där jag bor, säger Cecilia Henning. Och det är otroligt uppskattat.

I Luleå i Norrbotten tog man i fjol de tunna banden på allvar, och ”Säg hej”-kampanjen där blev såväl rikskänd som världsberömd. Med skärmar på stan och en enkel ­reklamfilm spreds budskapet från kommunen till de drygt 80 000 invånarna: ”Ditt hej kan göra skillnad.”

Den som kom på idén, Åsa Koski, kommunens strateg för social hållbarhet, ville stärka Luleås gemenskap inför den gröna omställning som sker i norra Sverige, med många nyinflyttade.

”Det handlar om att bibehålla det trivsamma och trygga samhälle som vi har. Ett hej och band mellan människor kan få positiva följdeffekter, som att man är mer benägen att hjälpa varandra” sa Åsa Koski då till Svenska Dagbladet.

Åsa Koski, Luleå kommuns strateg för social hållbarhet.
Åsa Koski.

”Säg hej”-budskapet spred sig

Så hur har det gått?

– Det undrar vi också, säger Åsa Koski och skrattar. Eftersom det var en så liten kampanj gjorde vi inga undersökningar före, och vi har inte gjort någon efteråt. Men det har spridit sig lite som en gräsrotsrörelse. Skolor, företag, idrottsklubbar, många, många har gjort egna insatser i Luleå. Och jag vet att många upplever att vi hälsar oftare på varandra i Luleå nu.

”Säg hej”-budskapet spreds också till en räcka andra kommuner och regioner i Sverige, och utomlands.

– Nottingham i England gjorde en egen kampanj på temat, jag blev intervjuad av BBC. Och ett bostadsområde i Chicago i USA, Andersonville, hängde på, säger Åsa Koski.

– Jag har också hört flera vittna om hur våra busschaufförer säger ”Ha en trevlig dag!” när man går av. Kanske en följd av kampanjen. Att hälsa och heja verkar vara en rimlig tröskel för folk, det är något alla kan göra. Och det stärker känslan att man kan bidra med något i samhället.

Hejar du? Hejar vi tillräckligt?

Lisa och Justin Kelleher, båda ­ 50 år, Liseberg, Stockholm:

– Ja, alltid på grannarna, och man ska alltid försöka när man kan. Men det är stor skillnad på små och stora ställen. Småstäder är mycket vänligare, säger Lisa

– Jag försöker alltid hälsa och vara tillmötesgående, men i Sverige hälsar man inte tillräckligt ofta. Jag är från Irland och där pratar man alltid med dem som väntar på bussen, även om de är främlingar. I Sverige blir folk skrämda då, säger Justin.

Eugenia Seco och Pavel Miskovsky, båda 44 år, Nacka:

– Ja, men det var mer när jag kom hit för tio år sedan, jag är från Spanien. Svenskar hejar inte på samma sätt, särskilt inte i Stockholm. Men äldre svenskar är bättre, säger Eugenia.

– Ja, de äldre, 60 plus, är som vi skulle vilja att alla svenskar vore. Jag är från Tjeckien, där är det helt annorlunda. Min pappa som kom hit på besök var förvånad när grannarna inte hälsade, säger Pavel.

Malin Kahlberg, 48 år, Nacka:

– Ja, men jag kommer från Örnsköldsvik, och det är stor skillnad mot 20 år i Stockholm. I Ö-vik hejar man och pratar på macken, i Ica-kön, överallt. I stora städer tänker jag att alla mer sköter sitt, och så är väl vi svenskar lite reserverade.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top