Mellanmålsdrycker och hälsobars har slagit igenom. Yoghurt- och rismålen har fått små “hattar” med müsli och det senaste är byttor med kvarg där “proteinrikt” är signalordet. I locket finns ofta en sked: Bara att grabba och äta i farten. Kostrådgivaren Anna Hallén, som skrivit sex böcker om kost och hälsa, är skeptisk:
– De flesta av dessa mellanmål innehåller väldigt mycket socker. Yoghurt och kvarg smakar naturligt surt och syrligt. För att få dessa mellanmål att smaka sött, som de oftast gör, behövs massor av socker.
– Dessutom lägger man till ingredienser som räknas som stärkelse, och därför inte ingår i sockerhalten men som snabbt bryts ner till socker i blodet och ger samma sockerkick som vanligt socker, säger hon.
Bättre med ett ägg
Två populära inslag är havre och granola – som får många att tänka “nyttigt”. Men Risi-frutti-kusinen Havrefrutti med granola i locket innehåller lika mycket socker som den klassiska Risifruttin; 6,5 sockerbitar per portion.
Yoggis drickyoghurt har kommit i en mindre söt variant – vilket innebär 9,5 sockerbitar per flaska (jämfört med 13 bitar i en flaska utan reducerad sockerhalt): En portion som ett barn snabbt sveper i sig.
Risifrutti lanserades med hjälp av hockeystjärnan Peter Forsberg. Frödinge gjorde ett liknande sporttrick när man delade ut sin Ostkaka mellanmål under Tjejmilen 2014 i Stockholm.
– De här kampanjerna har lyckats, tycker Anna Hallén. Risifruttin har fått ett slags okej-stämpel fastän den – precis som ostkakan med sylt – snarare är en efterrätt, både till sockermängd och konsistens.
Hälsobars med hög proteinhalt har vandrat ut från gym och sportbutiker och finns nu att köpa i kiosker samt mat- och hälsobutiker.
– De är oftast proppade med socker och tillsatser. Behöver man extra protein i farten är det bättre med ett ägg, som man kan köpa kokt och skalat i singelförpackning i en del butiker, säger Anna Hallén.
Vanlig orsak till övervikt
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet, forskar om aptitreglering. Hon anser att vi bör äta tre mål om dagen och strunta i mellanmål – med undantag för äldre personer och små barn som kan behöva extramål.
– Mellanmål och småätande är en vanlig orsak till övervikt och sämre hälsa, säger hon.
Att bli riktigt hungrig mellan målen är viktigt, betonar hon:
– Då uppfattar man kroppens signaler för mättnad bättre.
Men det handlar inte bara om vad och när vi äter – utan också om hur. Att gå och stå under ätandet är i sig negativt för hälsan, menar Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessor vid Karolinska institutet.
– Studier visar att vi lättare lägger på oss farlig bukfetma om vi äter på språng – jämfört med om vi sitter i lugn och ro och äter samma mat, säger hon.
