Så granskade vi
Vi har granskat nio vegetabiliska oljor tillsammans med matredaktören Måns Falk (smak) och dietisten Viveca Annell (hälsoråd).
Näringsvärdena för oljorna är från den amerikanska livsmedelsmyndigheten USDA:s databas.
Fakta om fett
- Fett delas upp i mättat och omättat. Kroppen behöver inte mättat fett mer än som energi och de flesta av oss får i oss för mycket. Då lagras det i kroppen. Mättat fett är hårt och finns mycket i kött och mjölkprodukter.
- Fett består av fettsyror. Omättat fett delas grovt upp i enkel–omättade fettsyror och fleromättade fettsyror. Uppdelningen görs efter hur många dubbelbindningar som finns i den lilla fettmolekylen. Ju fler dubbelbindningar, desto mer lättflytande fett.
- Fleromättade fettsyror kan kroppen inte tillverka själv och de är livsnödvändiga för oss, men de oxiderar lättare än de enkelomättade fettsyrorna och det kan bildas fria radikaler som är dåliga för kroppen. Om man äter tillräckligt med frukt och grönt är det ingen fara, eftersom man då får i sig antioxidanter som motverkar fria radikaler.
- Transfett är ett vegetabiliskt fett som förändrats på kemisk väg för att bli fastare. Det är på väg att härdas och kallas ibland delvis härdat fett. Fullhärdat fett har blivit mättat fett. De senaste åren har livsmedelstillverkare minskat användningen av transfetter och använder andra vegetabiliska oljor, till exempel palmolja som innehåller mycket mättat fett. Utvinnandet av palmolja bidrar till skövlingen av regnskogar.
- Alla vegetabiliska oljor ska förvaras mörkt och svalt, annars kan de härskna. De oljor som har mest fleromättat fett i sig är mest känsliga.
Livsmedelshyllan fylls av allt fler vegetabiliska oljor. Behövs alla? Kanske inte, men det är definitivt värt besväret att gå på upptäcktsfärd. Nya smakupplevelser väntar och hälsosammare mat. En del oljor ger maten karaktär, andra gör den nyttigare.
Vegetabiliska oljor kommer från växtriket och pressas från frukter, frön och kärnor. Därför har de drag av ursprunget, både när det gäller smak och näringsinnehåll. Solrosolja som pressas ur solrosfrön innehåller till exempel höga halter vitamin E, precis som fröna. Valnötsolja är rik på omega-3-fettsyra, precis som nötterna.
Skillnaderna är genomgående stora när det gäller de livsnödvändiga näringsämnena omega-3 och vitamin E.
– Vi har svårt att få i oss nog av dem så det kan löna sig att välja rätt, men kom ihåg att du har gjort ett bra val redan genom att välja olja i stället för det hårda, mättade fettet, säger Icakurirens dietist Viveca Annell.
Alla vegetabiliska oljor innehåller lättflytande, omättade fettsyror, som sänker det onda kolesterolet och är bra för hjärt- och kärlhälsan. Det visar all samlad forskning.
Det omättade fettet delas in i enkelomättat och fleromättat. (Se ruta.)
Enkelomättat fett är mer stabilt vid höga temperaturer och passar därför bättre vid stekning.
Fleromättat fett är känsligare och kan ge upphov till fria radikaler när det hettas upp.
– Ju längre tid man steker och ju högre temperatur man kommer upp i, desto större är risken för att fettet förändras, säger Viveca Annell.
Det finns blandningar av vegetabilisk olja som säljs som matolja. Den består ofta av en neutral blandning av soja-, solros-, raps- och majsolja och lämpar sig för både varm och kall matlagning. Frityrolja är också en blandning, ofta av solrosolja och palmolja.
Men varför blint överlämna valet till livsmedelstillverkarna?
Vill du bara satsa på ett par oljor med breda användningsområden, köp en rapsolja och en olivolja. Rapsoljan är neutral och olivoljan har mer smak och båda är extremt nyttiga.
Men det kan löna sig att experimentera med olika oljor till olika typer av matlagning och rätter. Icakurirens matredaktör Måns Falk låter ofta oljan ge smak.
– Sesamolja är till exempel god i asiatisk mat och den kallpressade rapsoljan använder jag ofta som smaksättare i rätter där jag vill betona det svenska, säger han.
– Om du använder smakrik olja i varm mat, tillsätt den precis före serveringen annars är pengarna för den dyra, smakrika oljan bortkastade.
