Här bor barnen som ingen vill ha

De trasiga barnen, de bortglömda barnen, barnen utan föräldrar. I Litauen bidrar Icakuriren till en bättre framtid för de allra mest utsatta. Följ med oss till ett av stiftelsens Vaggans barnhem i Lituaen.

Så lätt kan du bidra

Du kan bidra med valfri summa till bankgiro 902-0009 eller plusgiro 902000-9. Märk ditt bidrag med “Icakuriren”. Alla insamlade pengar går oavkortat till Vaggans hjälpverksamhet.

  • Varje år överges nästan 3 000 barn i Litauen.
  • Många har medfödda handikapp, och omsorgen är bristfällig. Den största orsaken är brist på pengar, men det saknas även kunskap.
  • Icakuriren är huvudsponsor för svenska stiftelsen Vaggan, som samlar in pengar och material för att hjälpa de övergivna barnen.
  • 82700 kronor har Icakuriren och tidningens läsare bidragit med hittills i år.

Här bor barnen som ingen vill ha
Karta över Litauen

KAUNAS, LITAUEN Vad har hänt lille Andreius? Tre månader gammal ligger han i sin spjälsäng på barnhemmet, dit han fördes för några timmar sedan, och bara tittar upp i taket.
Reagerar inte på tilltal, ler inte, skriker inte heller, verkar helt apatisk.
Andreius får inte vara hos sin mamma längre, för hon är farlig. Har slitit stora hårtestar från huvudsvålen på Andreius sjuåriga storasyster, och slagit flickan så svårt att hon fått föras till sjukhus med armarna fulla av blåmärken.
– Andreius har inga synliga spår av misshandel, men visar väldigt lite känslor… Konstigt! Kanske är det så att han inte fått tillräcklig ömhet eller tröst … om små barn blir eftersatta för länge kan de reagera så här, säger barnläkaren Daiva Bartkuviene på barnhemmet Lopselis i Litauens näst största stad Kaunas.
Staden är vackert belägen på en landtunga mellan två floder. Men den är sliten. Rappningen faller från husväggarna, fabriksruiner tornar upp sig och folk är pressade av knackig ekonomi.

Fattigdom och drogproblem
Litauen, en ung stolt nation bara 40 mil från Sverige, är fortfarande inne i en omvälvande förändringsfas efter decennier av Sovjetstyre och diktatur.
Arbetslöshet, utbredd drogproblematik, befolkningsminskning, situationen är skör på många sätt. EU bedömer att en tredjedel av Litauens barn är i riskzonen för fattigdom och social utslagning. Antalet barn som växer upp med föräldrar som dricker, knarkar eller har andra sociala problem beskrivs som “högt”.
På barnhemmet Lopselis, som betyder Vaggan, tar barnen sin middagslur i spjälsängar uppställda i grupper om tre eller fyra i varje rum.

Eldsjälarna på Lopselis
Oönskade barn, barn som inte har några föräldrar som vill eller kan ta hand om dem. Ungefär hälften har handikapp och somliga är bara några veckor gamla. En gripande syn.
Här kommer de goda nyheterna: tack vare eldsjälarna på Lopselis och bidrag från bland annat Sverige har barnhemmet förvandlats från en fallfärdig, passiv förvaringsplats till Litauens första och mest kompletta habiliteringscentrum för barn med funktionsnedsättningar.
Här finns bland annat logoped, fysiolog, förskola och annan utbildning för föräldrar och barn.
Med viss framgång kämpar barnhemmet mot en kvardröjande inställning från Sovjettiden om att “ovanliga” barn, med exempelvis Downs syndrom eller celebral pares, bör lämnas till institutioner. 
– Föräldrarna ansågs inte kapabla att sköta dem. Dessutom är det många som skäms, “vad ska grannarna säga”. Det försöker vi ändra på, och bidra till att fler barn får en kärleksfull uppväxt, säger Audrone Prasauskiene som är neurolog och chef för barnhemmet.
Även om lille Andreius aldrig återförenas med sin biologiska mamma, finns möjligheten att hans livschanser kraftigt förbättras tack vare de insatser som nu sätts in. Till att börja med ska specialister undersöka varför han är så apatisk.
Alla barn på Lopselis får ett individuellt utvecklingsprogram, där tal- och motorikträning kan ingå. Men behoven är närmast oändliga, och samhällets stöd till särskilt utsatta barn och deras familjer är inte alls lika omfattande som i Sverige.

Lönerna fryser inne
För att spara är korridorerna på Lopselis mörklagda under dagtid – el kostar pengar – och Audrone Prasauskiene beskriver utbetalningen av januarilönerna som en framgång. En vanlig situation på de litauiska barnhemmen är annars att lönerna fryser inne, ibland flera månader i sträck. Ändå tjänar en barnskötare bara motsvarande 1 800 kronor i månaden.
– Vi har ett konstant behov av allt från tvål, leksaker, skor och nappflaskor till avancerad specialutrustning, säger Audrone Prasauskiene.
Icakuriren hör till de utländska sponsorer som bidrar med pengar och material till barnhemmet Lopselis.
– Vi är väldigt tacksamma för stödet från Sverige. Utan det vet jag inte vad vi skulle ta oss till, säger Audrone Prasauskiene.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top