Jag skäms för min son
Jag bär på en oro som håller på att äta upp mig inifrån. Det är så att min yngste son, han är 47, har skilt sig från sin hustru efter nästan 22 års äktenskap, de har 3 barn, varav det yngsta bara är 4 år. De bråkade mycket de sista åren och min svärdotter blev dessutom sjuk i fibromyalgi, så de har haft det tufft.
Problemet är att sonen blivit alldeles förändrad sedan de separerade. Han har börjat färga håret och klär sig i speciella kläder, han ser ut som om han ska ut och dansa både på jobbet och privat.
Barnen bor hos sin mamma, han har dem varannan helg. Däremellan är han ute och “ränner” på stan, reser bort med andra frånskilda karlar och beter sig omoget, skulle jag säga. Det är som att se sin vuxne son bli tonåring igen. Jag fasar för att han ska rusa in i nytt äktenskap med någon yngre eller olämplig kvinna. Vad sänder det ut för signaler till barnen?
Om några veckor åker han till Thailand (utan barnen) och till resan har han köpt ännu fler kläder och prylar. Jag vet inte vad jag ska göra! Han hör hemma hos sin fru och barnen. Han skämmer ut hela släkten.
Marianne
Svar:
Jag förstår att du tycker det är jobbigt att din son lämnat sin familj, särskilt när han har så små barn. Det är dock viktigt att komma ihåg att i dag spricker ungefär hälften av alla äktenskap och har man träffats som mycket unga är risken skyhög.
De allra flesta skilsmässor initieras av kvinnan och kanske var det också så i din sons äktenskap – han skilde sig inte, utan blev frånskild?
Hur det än var med den saken, låter det inte som om din son och hans tidigare hustru var särskilt lyckliga och kanske var det ofrånkomligt att de avslutade sitt äktenskap?
SCB började registrera skilsmässor 1831 och det året var det bara 95 äktenskap som upplöstes. I dag är det runt 20 000 per år. Men jag tror man törs påstå att folk inte var lyckligare förr, bara att det var otroligt mycket svårare att separera.
Nu är din son ungkarl och han verkar göra som de flesta män i hans situation – leta efter en ny kvinna. Det är uppenbart att han försöker göra sig så attraktiv det någonsin går och det kanske framstår som omoget för en del, men det är svårt att se hur han skulle agera i stället. Jo, det är mycket troligt att han kommer att “rusa” in i ett nytt förhållande – om han bara kan? Sju månaders ensamhet är genomsnittstiden för män, innan de är tillbaka i någon form av relation efter en skilsmässa. En anledning till att många män klarar sig så dåligt på egen hand, är att det oftast är kvinnan som hanterat relationerna till släkt och vänner. Ensamheten kan bli förskräckande.
Så till slut, du tycker han hör hemma hos sin före detta fru och barn, men det är omöjligt eftersom den tiden är förbi. Din sons uppträdande är nog, vad du än tycker om det, ganska normalt och det är ingenting du kan, eller ska göra något åt. Han är en vuxen man och fattar sina egna beslut. Det är inte heller upp till dig att betygsätta de kvinnor han kan tänkas fatta tycke för.
Nu måste alla inblandade gå vidare, även du, och göra det bästa möjliga av situationen. Din son skulle nog gärna känna ditt stöd, men som det är nu är du så fördömande att ni kanske rent av har svårt att prata överhuvudtaget?
