Åsa: Jag kan inte leva utan passion

Innan Åsa gifte sig för 20 år sedan levde hon ensam under åtta år och hade många sexuella relationer. Redan första gången hon hade sex med sin man grät hon för att upplevde att hon lämnade passionen bakom sig. Med honom har hon numera sällan lust och hon har aldrig tänt på honom passionerat. Relationsexperten ger råd.

Jag kan inte leva utan passion

Ingemar, jag är gift sedan 20 år tillbaka och vi har två barn på 14 och 19 år. Vi har haft ett bra liv tillsammans och jag var nog förälskad från början när vi träffades. Han hade många kvaliteter som jag ville att pappan till mina barn skulle ha. Innan vi träffades hade jag levt ensam i cirka 8 år och haft många sexuella relationer men saknade någon att dela livet med. Efter vårt först samlag grät jag för jag förstod att jag skulle lämna passionen bakom mig. Han har alltid tillfredsställt mig tekniskt men jag har aldrig tänt på honom passionerat. De senaste 5 åren har vi glidit längre ifrån varandra då jag mer sällan haft lust. I somras nätdejtade jag en annan man och jag upplevde underbart passionerade känslor med honom men vi gick inte så långt som till sex. Jag berättade för min man att jag ville skiljas och jag flyttade från honom och berättade också halva sanningen att jag haft kontakt med en annan man. Efter tre träffar med den andra mannen bröt jag med honom och efter lite övertalning flyttade jag hem igen. Nu ska vi flytta till ett nytt hus för att starta om men jag är fortfarande tveksam till om jag gör rätt. Jag kan säkert leva vidare och fortsätta fantisera om andra varje gång vi älskar men är det rätt mot min man och är det rätt mot mig? Tror du att jag kan behandlas för min brist på passion för min man? Jag undrar ibland om jag är förstörd av de många sexuella upplevelserna som jag hade som ung. Jag har ett bra jobb så rent ekonomiskt skulle jag klara mig själv men jag är rädd att bli lite ensam. Ska man stanna bara av rädsla för ensamhet?

Ensam och rädd Åsa

Svar:

Kära du, nej, jag tror inget ungdomligt, frigjort sexliv har ett enda dugg med din rådvillhet att göra. I så fall skulle nog halva landets befolkning vara i samma situation som du. Det handlar nog mer om attraktion än om tidigare sexerfarenheter. Du fantiserar ju om de tidigare upplevelserna, så de måste ju ha varit positiva. Eller menar du att om du inte varit med om bra sex hade du inte haft något att jämföra med? Det motsägs ju av att du tände på nätmannen. Den enda behandling jag kan tänka mig är att du berättar för din man hur du känner det och att ni försöker med något nytt. Det skulle åtminstone kunna få sexlivet att lyfta en aning och om jag förstår dig rätt, så är det huvudproblemet. För övrigt stämmer han ju in på din bild av en bra äkta man.
Jag tror att du måste väga för och emot – vad talar för att stanna kvar och vad talar för att försöka på nytt? Kanske skulle det vara en bra idé att gå till någon typ av terapeut för att få hjälp med att reda ut dina känslor. Det är trots allt tre andra personer i din familj som påverkas av vad du väljer.
Nej, man kan nog inte stanna kvar i ett förhållande av rädsla för ensamhet. Det vore antagligen ett alltför egoistiskt beslut.
Jag tycker du ska vända och vrida på dilemmat. Och, som sagts, kanske ta hjälp av någon professionell.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top