”Vår son är så egoistisk”

En mamma oroar sig för sin son som är 44 år, men enligt henne omogen för sin ålder.

Vår son är så egoistisk

Vi har en 44-årig son, omogen för sin ålder, han har ett bra arbete och ett eget boende. Han är vårt enda barn. Vår önskan är att han ska hitta en flicka som han kan flytta ihop med och bilda familj. Han har haft flera flickor men det håller inte länge och blir det tal om att de ska flytta ihop drar han sig hellre ur.
Han har svårt att tänka på någon annan och är självupptagen och egoistisk. Han är noga med att motionera, gå på gym och äta rätt. Han har nu en jättego tjej, men han tycker hon är för tjock (hon är bara lite gulligt mullig) och fordrar att hon ska gå på gym och äta nyttig mat så att hon ska bli smalare. Han har gjort flera flickor ledsna, när han gjort slut med dem. Det är så synd att det ska behöva vara så här, för han är ju i grunden en rolig och trevlig kille när allt går efter hans pipa. Snälla ge oss ett råd. Mor

Svar:

Man kan inte förändra andra är den hårda sanningen, och den blir ännu grymmare när det gäller ens barn. Din son är mer än myndig och fattar sina egna beslut. Jag får intrycket att ni har en mycket nära relation och att hans liv fortfarande är en stor del av ert liv. Det känns som om ni tycker att ni fortfarande måste ta ansvar för hans liv. Det kan kännas som om man som förälder omöjligt kan vara lycklig om inte ens barn är det. Har man dessutom bara ett barn kan det lätt bli medelpunkten och ens allt.
Jag tror ni måste släppa greppet, sluta ha synpunkter på hur han tar sig fram i livet. Han vet hur ni tänker – familj och barn – och vad ni förväntar er av honom. Om han säger att hon är för tjock vet han att ni kommer att säga hon är bara litet gulligt mullig. Säger han att han ska till gymmet tycker ni att han är självupptagen.
Jag tror inte att han bara tänker på sig. Ni tar nog upp mycket av hans tid. Pressen måste vara enorm. Er detaljerade inblick i hans göranden är kanske inte bara av godo? Är han olycklig eller är det ni som tycker han borde vara det, eftersom han inte har fru och barn?
Det sätt ni hittills tacklat problemet på verkar inte fungera så gör något annat, fortsätt inte som förut. Han har rätt att leva som han vill. Träng er inte på, sluta ha negativa åsikter för han lever verkligen inget destruktivt liv. Kom inte med råd om han inte uttryckligen frågar efter dem. Det finns en massa sätt att leva och det är svårt att acceptera att ens barn väljer annorlunda än det man själv är övertygad om är det rätta. Ni måste börja behandla honom som den vuxne man han faktiskt är, först då kanske han vågar gå vidare.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top