En vän till mig har haft köpstopp med familjen under ett års tid. Tillsammans med barnen hade de kommit överens om att lägga undan pengar motsvarande det som familjen i vanliga fall shoppade för. Normala hushållsprodukter köpte de förstås, som schampo, toapapper och mat. De hade också en överenskommelse om att kunna gå på restaurang då och då. Men i övrigt var det köpstopp som gällde.
Pengarna de sparade under ett år skulle de sedan göra något roligt tillsammans för. Tänk vad härligt att på det viset få en bra grundplåt till en resa, en pott som alla känner att de har bidragit till, som blir en gemensam upplevelse.
Men det var förstås inte de sparade pengarna som blev den stora upplevelsen under det här året. Utan det som händer i en själv när man sakta men säkert börjar tänka på ett nytt sätt.
Hur många gånger har jag inte själv sagt “jag behöver verkligen nya jeans” eller “jag måste hitta nya vinterstövlar”. Men… måste jag verkligen det?
För att inte tala om alla gånger jag besöker Ikea, och kommer hem med så mycket mer än vad jag trodde i förväg att jag “behövde”.
Min kompis beskrev också all tid och energi familjen kunde lägga på annat. Den tid som går åt just till köpcentrum och Ikealiknande besök. Och den energi som man utan att vara direkt medveten om det lägger på att tänka på saker, inköp och så vidare.
I det här numret av Icakuriren ställer vår reporter Fredrik Kullberg frågan: Vad händer med vårt klädberg? Vi importerar långt över 300 000 ton nya kläder och skor om året. Det är minst 34 kilo per invånare. Vilken siffra, 34 kilo!
Men vad händer med de kläder vi inte vill ha? Vad händer med dem vi tröttnar på, för numera tröttnar vi allt fortare på våra kläder.
Och trots att jag själv känner mig nöjd när jag kan lämna vidare mina avlagda och barnens urvuxna kläder till Myrorna, så sitter jag här med gapande mun när jag läser Fredriks reportage.
Mitt nyårslöfte måste bli att jag ska försöka bli en ännu mer medveten konsument. Väcka frågan hemma, och bland vänner. För precis som en av personerna i artikeln säger:
– Det är ju trots allt någon som köper alla de här grejorna från början. Vill man minska avfallet är lösningen att använda färre produkter, och under längre tid.
