Det har varit många diskussioner kring de PSA-tester som hittills har varit det sätt man har kunnat diagnosticera prostatacancer på. Kritikerna har menat att provet inte varit tillräckligt tillförlitligt och att testerna skapar onödig oro hos friska män.
Nu verkar en ny och bättre metod vara på gång. Den kallas för Sthlm 3-testet och i dagarna presenteras den studie som professor Henrik Grönberg på Karolinska institutet har lett under två års tid. 58 000 män har ingått i försöken.
– Det är mycket lovande resultat, säger han, det här testet fungerar mycket bättre än PSA. Min gissning är att det snart kommer att ta över som metod, säger Henrik Grönberg.
Även Sthlm 3-testet är ett blodprov, men mer tillförlitligt.
– Med detta test hittar vi fler aggressiva tumörer. Dessutom behöver man inte ta lika många vävnadsprover efteråt, de kan vara ganska jobbiga att genomgå för patienten.
Intresset för den här nya testmetoden har varit enormt redan innan studien har publicerats, både i Sverige och i USA, England och Danmark.
Luriga tecken
Debatten om PSA-testerna till trots, så är det en majoritet av männen mellan 50 och 70 år som faktiskt går och testar sig.
– Testerna har lett till att dödligheten i prostatacancer har minskat.
I Sverige och andra nordeuropeiska länder, USA, Kanada och södra Afrika är prostatacancer 20–50 gånger vanligare än i de sydostasiatiska länderna.
– Jag har forskat på det här i 20 år och förstår fortfarande inte vad det beror på, säger Henrik Grönberg. Det är ju något i livsstilen, men exakt vad är inte bevisat.
Han nämner ändå sojabönor och andra baljväxter, samt linfrö och kål, som exempel på födoämnen som troligen har en skyddande effekt, eftersom de innehåller fytoöstrogener, ett växtämne som liknar människans östrogen.
– Annars tycker jag att de kostråd som ges vid hjärt-kärlsjukdomar, också gäller för cancer. Ät mer frukt, grönsaker och fisk. Minska på snabba kolhydrater och mättat fett.
För den som har fått en diagnos är mer motion det bästa livsstilsrådet.
Fakta om prostatacancer
Prostatan
Prostatan är en valnötsstor körtel som har till uppgift att bilda transportvätska till spermierna. Den omger urinrörets övre del, strax under urinblåsan.
Tecken som kan tyda på cancer
Följande symtom behöver inte betyda prostatacancer, men bör kollas av läkare:
- Problem med urineringen av olika slag – att ofta behöva gå och kissa och ha svårt att göra detsamma, ibland förenat med smärta.
- Svårigheter att få erektion, smärtsam utlösning.
- Blod i urin eller sädesvätska.
- Återkommande smärta eller stelhet i ländryggen, höfterna eller övre delen av låren.
- Oförklarlig trötthet och viktminskning.
Källa: Prostatacancerförbundet
9678 män fick diagnosen prostatacancer 2013. Det är den vanligaste cancerformen, tätt följd av bröstcancer. Cirka 2 500 dör årligen i prostatacancer, vilket är dubbelt så många som i bröstcancer.
Prostatacancer i siffror
- Antalet fall av prostatacancer har ökat de senaste åren. Mellan åren 2012 och 2013 var ökningen 8 procent.
- I snitt är ökningen 1,4 procent per år under de senaste 20 åren.
- Bland män under 50 år har antalet diagnoser ökat från 85 till 102 mellan år 2012 och 2013.
Källa: Socialstyrelsen
Bidra till forskningen
Precis som bröstcancern har Rosa bandet, finns två riksomfattande kampanjer som syftar till att stärka forskningen kring prostatacancer:
- Blå bandet, ständigt pågående insamling där man köper Blå bandet i form av en pin eller ett litet rosettband. Särskilt stort fokus under Prostatacancerdagen som infaller den 15 september varje år.
- Mustaschkampanjen, pågår nu under november med olika jippon runt om i landet.
Mer info: www.prostatacancerforbundet.se
Hur kan behandlingen se ut?
Det spelar stor roll om cancertumören finns inuti prostatan eller om sjukdomen har spridit sig utanför. Det kan finnas flera alternativ till behandling:
När cancern finns inom prostatakörteln
Det stora valet brukar vara att välja mellan operation eller strålning.
- Operation. Hela prostata-körteln tas bort, antingen med ett snitt i nedre delen av magen eller genom titthålskirurgi.
- Strålning. Det finns två varianter, yttre respektive inre strålning. Yttre strål-behandling sker fem dagar i veckan under cirka 6–8 veckors tid. Inre strålning innebär att radioaktiva stift sticks in i körteln en tid, ofta sker detta i kombination med yttre strålning.
- Avvaktan. Ibland är risken för spridning liten och man kan vänta med att behandla.
När cancern spritt sig utanför prostatakörteln
Här finns inget sätt att bli helt frisk, utan fokus blir att hålla cancern i schack.
- Hormonbehandling. Cancern behöver det manliga könshormonet testosteron för att växa. Hormonbehandlingen kan göra att tumören minskar i omfång.
- Cellgiftsbehandling. Om man börjar direkt efter diagnosen ökar chanserna för längre överlevnad.
- Avvaktan. Även här väntar man ibland med behandling tills patienten eventuellt får mer besvär, vanligast vid mycket hög ålder.
Källa: Vårdguiden
