Penicillin – bara om det är nödvändigt

Snuva, hosta, halsont och feber. – Snälla doktorn, ge mig penicillin! En klok doktor säger nej. För allas bästa.

Skillnad på bakterier och virus

  • Gemensamt: de finns överallt och sprid genom luften och via saker vi tar i (som dörrhandtag) samt genom kroppsvätskor.
  • Bakterier kan orsaka halsfluss, svinkoppor och lunginflammation. Exempel på bakterier är streptokocker och stafylokocker. Har hitintills kunnat botas med antibiotika.
  • Virus kan orsaka förkylning och halsont. Kan inte botas av antibiotika.
  • Lindriga infektioner, oavsett om de beror på bakterier eller virus, läker ofta ut av sig själva med hjälp av immunförsvaret.

Inget tomt hot

I augusti dog tre spädbarn av multiresistenta tarmbakterier på centrallasarettet i Västerås. Antibiotikabehandlingen hade ingen effekt. I fjol dog tre spädbarn på Karolinska sjukhuset i Solna av samma orsak. Sverige är dock förskonat; i Sydasien dör minst 300 000 nyfödda barn varje år av samma anledning. Men det är inte bara små barn som drabbas. En ny rapport visar att cirka 25 000 människor inom EU dör av samma orsak. Tio av dem i Sverige.

Penicillin - bara om det är nödvändigt
Ät inte penicillin i onödan
Kroppen klarar ofta en infektion utan tillskott av antibiotika. Foto: Gisela Svedberg/Scanpix

Så sitter du där på kvartersakuten igen, hostig, snuvig och febrig. Troligen är det fullt i väntrummet eftersom vuxna drabbas av förkylningar två till tre gånger om året och barnen oftare, sex till åtta gånger. Besöket hos doktorn slutar kanske med att du får ett recept på penicillin och du är inte ensam. Så många som var fjärde svensk får minst en antibiotikakur om året. Bland barnen är siffran ännu högre, 35 procent av alla barn får bakteriedödande medicin. Ofta helt i onödan, anser infektionsläkaren Agneta Philipson.

När ska man då äta penicillin?

– Det är en omdömesfråga och det finns inga exakta trösklar. Men infektioner som inte är självläkande inom rimlig tid, och som sannolikt är orsakade av penicillinkänsliga bakterier, ska behandlas efter att läkaren gjort en klinisk bedömning av svårighetsgraden, säger Agneta Philipson.

En antibiotikabehandling kan till exempel vara motiverat när du varit förkyld med gröngul snuva och smärta i kind eller tänder i mer än tio dagar eller om du har svåra smärtor över bihålorna, svullnad i ansiktet och feber. Men många får alltså antibiotika i onödan. Av de 250 000 svenskar som söker vård för just bihåleinflammation fick 80 procent antibiotika trots att det bara har effekt på 10-15 procent, enligt en svensk studie från 2005.

– Kroppen klarar ofta en infektion utan tillskott av antibiotika. Vanliga förkylningar är ett paradexempel på infektioner som kroppen klarar att läka ut själv, säger Agneta Philipson som anser att många förskrivningar görs på felaktiga grunder och av för lättviktiga skäl.

Men om jag inte har tid att vänta ut infektionen?

– Här står individens egna intressen mot samhällets. För en klok läkare finns ofta alternativet att neka och i stället ge lugnande besked och möjlighet till förnyad kontakt om patienten inte tillfrisknar. Rådet är alltså att gå hem och bädda ner dig – då gör du en insats för både dig och samhället.

7 skäl att avstå antibiotika:

1. Infektioner och inflammationer kan bli dödliga. Det totala användandet av antibiotika i samhället kan leda till att sjukdomar som lunginflammation, som tidigare var lätt att behandla, kan bli livsfarlig.

2. Livsviktiga operationer och cancerbehandlingar kan äventyras. Sjuka människor, som redan har ett nedsatt immunförsvar, kan få en infektion som inte kan hävas. Gäller även andra operationer. Är det värt att byta en höft- eller knäled och riskera en svårbehandlad infektion?

3. Kan vara helt onödig. Kroppens eget immunförsvar är effektivt mot många vanliga bakterieinfektioner som till exempel bihåleinflammation och halsfluss.

4. Kan ge dig obehag som illamående, diarée och allergiska besvär, till exempel utslag.

5. Kan slå ut fel bakterier. Kan till exempel leda till svampinfektion i underlivet då naturliga bakterier slås ut.

6. Dyrare räkning för samhället. Sjuka kan tvingas bli inlagda på sjukhus för att få antibiotika intravenöst mot till exempel blåskatarr eftersom antibiotika i tablettform inte har någon verkan.

7. Miljön påverkas. När vi kissar hamnar antibiotika via avloppet till slut i naturen. Ännu oklart vad det innebär för människor och djur på lång sikt om bakterierna i naturen blir resistenta.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top