Laktosintolerant? Antagligen inte!

Allt fler väljer dyr, laktosfri mjölk för magens skull. Men ofta helt i onödan. - Laktosintolerans har blivit en innediagnos, anser överläkaren Lars Blomquist.

Fakta om laktosintolerans

• Uppemot fem procent av alla svenskar är mer eller mindre laktosintoleranta. De flesta på grund av ärftlighet.
• Att vara laktosintolerant innebär att man har viss brist på ett enzym, laktas, i tunntarmen som bryter ner mjölksockret i mjölken.
• Nordbor har generellt, till skillnad från nästan alla andra folkslag i världen, mycket laktas. Men det finns undantag, människor med brist på laktas som endast tål små mängder eller ingen mjölk alls.
• Diagnosen laktosintolerans ställs säkrast med ett test hos husläkaren.
• Behandlingen går ut på att undvika eller dra ner på konsumtionen av mjölkprodukter.
• Laktosintolerans ska inte förväxlas med mjölkallergi som så gott som uteslutande drabbar små barn och som innebär att immunförsvaret reagerar mot proteinerna i komjölk.
• Omkring 2-3 procent av alla barn föds med komjölksallergi som oftast upptäcks vid avvänjningen från bröstmjölk. Allergin försvinner nästan alltid när barnet blir större. Komjölksallergi är extremt ovanligt bland vuxna

En sojalatte tack! Allt fler, särskilt yngre kvinnor, väljer bort vanlig mjölk för att de tror att de inte tål den. För att magen är knipig och orolig – och för att det pratas mycket om laktosfritt, låglaktos och laktosintolerans.

Något som livsmedelsindustrin tjänar stora pengar på. Hyllorna bågnar av låglaktos- och laktosfria produkter som är betydligt dyrare än vanliga mejeriprodukter.
Nej, bäst att skippa mjölken och dricka vatten till maten. Slopa filen och käka mackor i stället …

– Väldigt onödigt om man inte vet att man verkligen är överkänslig mot mjölk. Laktosintolerans har blivit något av en innediagnos, ofta utan täckning i verkligheten. Misstron mot mjölk är betydligt överdriven. Därför bör man ta reda på om det verkligen är mjölken som är boven.

Det säger överläkaren och magspecialisten Lars Blomquist som de senaste åren haft allt fler patienter som är övertygade om att de är överkänsliga mot laktos. I själva verket är det nästan alltid fråga om colon irritabile, irriterad tjocktarm, som ofta har ett samband med stress, oro och oregelbundna matvanor.

Därmed inte sagt att man inte ska ta laktosintolerans på största allvar, understryker Lars Blomquist. Och det är sant att diagnosen är vanligare i dag än för tio-tjugo år sedan – dels på grund av invandringen, dels på att det har blivit lättare att ställa diagnosen.

Att vara laktosintolerant inne-bär att man saknar eller, vanligare, har mer eller mindre av enzymet laktas i tunntarmen.
Ett enzym som behövs för att bryta ner mjölksockret, laktosen, så att dess beståndsdelar kan absorberas. I stället fortsätter laktosen ner i tjocktarmen och blir mat för tarmbakterier, vilket leder till bland annat magknip, gaser och diarré.

Vi svenskar har generellt mycket laktas i tunntarmen, möjligen för att mjölkprodukter i hög grad ingår i vår matkultur sedan urminnes tider. I Afrika, Asien och Latinamerika däremot är närmare hundra procent av befolkningen laktosintolerant, i Medelhavsländerna cirka 50 procent och i Finland runt 20 procent.

Det finns tre olika former av laktosintolerans. Den absolut vanligaste är en ärftlig, primär laktasbrist, som normalt upptäcks i fyra-femårsåldern. Men för en del, med mer diffusa symtom kan det dröja upp i tonåren och ännu längre in-nan magproblemen sätts i samband med mjölk och mjölkmat.

Att det är genetiskt behöver inte innebära att ena eller båda föräldrarna behöver ha symtom.
Medfödd laktasbrist är extremt ovanligt och märks direkt, eftersom barnet reagerar starkt på modersmjölken.

Man kan också bli tillfälligt laktosintolerant efter en tarminfektion, till exempel en turistdiarré, sekundär laktasbrist, men det går över med tiden.
Däremot finns inga belägg för att man blir mindre tålig mot mjölk med stigande ålder.

Hur vet jag då om det är laktos och inte stress och dåliga vanor som gör magen olycklig?- Du kan börja med att testa själv genom att helt avstå från alla mjölkprodukter och sådant du misstänker innehåller mjölk under en tid. Därefter kan du försöka dricka en aning mjölk på fastande mage och se vad som händer, och sedan öka mängden successivt. Reagerar magen med knip, buller, gaser och diarré är du förmodligen laktosintolerant och bör få det bekräftat med ett test, säger Lars Blomquist och framhåller att laktosintolerans är en matsmältningsrubbning och inte allergi som många tror. Det är alltså inte farligt att få i sig mjölk om man är laktosintolerant. De flesta tål dessutom någon deciliter per dag.

Testet som kan göras hos husläkaren går till så att man först får dricka en vattenlösning innehållande en rejäl mängd laktos. Därefter mäts graden av laktasaktivitet med ett blodprov eller ett utandningsprov.

Det finns självtest att köpa på apoteket, ett DNA-prov som innebär att man gnuggar en pinne mot insidan av kinden och skickar för analys, men det visar bara om man har ärftlig laktasbrist och inte i vilken grad.

En nackdel, menar Icakurirens dietist Viveca Annell. Om man tror att man är laktosintolerant är det värdefullt att få veta hur pass känslig man är, så att man inte avstår från mjölk i onödan.

– Mjölk är en veritabel vitaminbomb med sina fjorton olika vitaminer och mineraler. Helst bör man få i sig motsvarande fem deciliter om dagen. Hårdost innehåller till exempel ingen laktos alls. Och yoghurt klarar de flesta utan problem.

Att det numera finns så många laktosfria och laktosreducerade produkter på mejerihyllorna tycker Viveca Annell är ett stort framsteg.
Både låglaktosmjölk och laktosfri mjölk innehåller förutom laktos samma näringsämnen som vanlig mjölk. Låglaktosmjölk är dock sötare (för att laktosen spjälkats till sockerarterna glukos och galaktos), vilket gör att många föredrar laktosfritt. Havre- och sojadrycker är bra alternativ om de är berikade med kalcium och D-vitamin.

Det finns också receptfria laktas-tabletter att köpa på apoteket som gör att den som inte är väldigt överkänslig tillfälligt kan äta mat som innehåller laktos. Bra om man ska bort på middag och inte vet vad som bjuds.

Hur vet jag om det finns laktos i andra livsmedel än mjölk?- Det finns inga krav på att det ska stå laktos i ingrediensförteckningen, och det står sällan. Kolla efter mjölk, mjölkpulver, skummjölkspulver, vassle, vasslepulver, torrmjölk eller mjölksocker.

– Var också försiktig när det står creme fraiche, grädde, gräddpulver, kesella, keso, kvarg, mjukost, mesprodukt, smör och vegetabiliskt margarin. Laktos kan också finnas i till exempel bröd, korv och leverpastej. Sen finns det luringar som lättmajonnäs och maränger. Laktos ingår också i vissa medicintabletter som fyllnadsmedel, men i så små mängder att de allra flesta laktosintoleranta inte märker av det.

Av: Lilleba Nordenson

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top