Varför är det så svårt att lyfta fram sina bästa sidor? Bästisen och jag satt och begrundade detta efter vårt sedvanliga kvällsdopp (som vi enbart genomför i syfte att skapa minnen att leva på i vinter, ett
fantastiskt tips!).
Att göra långa listor över sina tillkortakommanden (ett av mina favoritord till och med!) är lätt. Det insåg jag efter att ha rabblat upp min evighetslista som innehåller mindre smickrande saker som:
Vägrar att äta mat jag inte gillar.
Ser inte vitsen med att umgås i större sällskap, utan uppskattar mest att vara ensam, alternativt bara ha en enda nära vän.
Vill inte gå med på middagar eller släktträffar, på grund av att jag vill göra annat, som att läsa eller träna.
Jag gillar inte att hänga på barer eller att dricka alkohol.
Tycker att allt som de flesta pratar om är tämligen ointressant, läser hellre en bok.
Står inte ut med kallprat i hissar eller köer, svarar knappt på tilltal och struntar fullständigt i om någon tycker att jag är konstig.
Hatar passionerat bröllop och går inte på sådana.
Förstår inte konceptet “gåva”, tycker att det är slöseri med både tid och pengar då mottagaren bara låtsas bli glad för att sedan aldrig använda plagget eller prylen. Vill av samma skäl heller inte ha några presenter, utan köper hellre det jag vill ha och behöver, NÄR jag behöver det, och inte på en speciell dag som julafton.
Avskyr att som par “göra allt ihop”, jag skulle få panik om min man tyckte att en relation gick ut på att vi skulle sitta klistrade på varandra dygnet runt och umgås hela tiden och göra samma saker. Jag tycker att en relation går ut på att man ses kort och effektivt – ibland – för att båda sedan gör sitt och odlar sina egna intressen.
Det skulle aldrig falla mig in att anpassa mig efter någon, jag tränar exakt hur mycket jag vill, jag har vilken dygnsrytm jag vill, jag gör precis vad jag vill och när det passar mig.
Jag kommer aldrig att sänka mina krav på hygien (men jag tvingar ingen annan att städa, märk väl, utan det gör jag med fördel helst själv, bland annat för att jag inte litar på att någon annan städar lika bra som jag).
Någonstans här tystade min fina bästis mig och sa att nu får det vara nog på eländet och hen började istället lovebomba mig och lista mina, enligt hen, bättre sidor. Och det enda jag nu “minns” är att det är bra att jag är så uppstyrd.
Det var det enda på hens lista som jag uppriktigt blev glad över. Tack!
