Boken som botar min februariblues

Kan det vara Guds försyn att årets tyngsta månad även är den kortaste? Oskar Ekman vet hur man får vintern att gå fortare.

Just nu!

VÄNTAR JAG OTÅLIGT PÅ UPPLÖSNINGEN I TV-SERIEN “HOMELAND” PÅ SVT. Är marinsoldaten Nicholas Brody verkligen terrorist?

Boken som botar min februariblues
Oskar Ekman

Februari. Ett frostnupet finger som ondsint trevar längs din ryggrad, trots dunjackan och de dubbla halsdukarna.
Februari är inte januari, då föregående års misslyckanden framdrivit en känsla av beslutsamhet, att nu jävlar anamma, nu gör jag om och gör rätt. Och ännu är det långt till det löfte om pånyttfödelse som bryter fram med vårljuset i mars.
Det är troligen därför Gud gjorde denna månad något kortare än övriga elva, i ett sista anfall av barmhärtighet efter syndafallet.
Man kan anlägga moteld – arbeta terapeutiskt med acceptans och förebyggande åtgärder. Dricka rött te, äta hetvägg och gå på spinningpass eller gå med i studiecirklar i asiatisk blomsterbindning.

Häromdagen tillbringade jag två timmar med att planlöst klicka mig fram på Platsbanken, i yrkeskategorier som ligger så långt från mina (eventuella) kompetensområden som möjligt. På halvt allvar övervägde jag att söka följande utlysta och helt autentiska tjänster:
Bagare som kan baka somum (irakiskt bröd).
Stabsofficer med inriktning på säkerhetsunderrättelsetjänst.
Provmodell med bh-storlek 75C till H&M.
Det vill säga, innevarande månad är för mig en period av tvivel, tristess och tvångstankar.
“Jag kliver inte upp ur sängen, eftersom jag troligen ändå kommer att drabbas av grön starr inom de närmaste fyrtio åren.”
“Jag kliver inte av vid min hållplats, jag släpper mobilen i en papperskorg och fortsätter till centralstationen och löser biljett till kontinenten, där jag kastar mig i Medelhavet eller så åker jag till Uppsala och går med i Opus Dei”.
Häromdagen gick jag också på rastlös jakt bland ännu olästa titlar i bokhyllan. Men eftersom det är februari slutade det med att jag läste om “Tärningsspelaren” för säkert fjärde gången.
Doktor Luke Rhinehart är framgångsrik psykiater. Gift, två barn, stor våning på Manhattan. Och fullständigt uttråkad av sitt liv, sina intellektuella kolleger och deprimerade klienter. Han tittar på porträttet av Freud som hänger på väggen och inser att allt prat om undanträngda drifter och anala faser är komplett bullshit. All form av psykologi är totalt värdelös. 
Efter en blöt pokerkväll bestämmer sig Rhinehart för att låta tärningen avgöra hans beslut. Han börjar försiktigt – om tärningen visar en etta ska han förföra grannfrun, leva en tvärtom-dag eller låna ut pengar till en främling.

Han blir snart som berusad av spänningen och den totala friheten. Han lämnar sin familj, skriver ut sina patienter från mentalsjukhuset, börjar mörda på måfå och grundar slutligen en ny religion där slumpen är Gud.
Jag hade letat efter en trösterik och uppbygglig bok med tydlig moralisk kompass, men tillfrisknade i stället från min februariblues genom en av de sjukaste och mest omoraliska kultböcker som någonsin skrivits.
Slutsats: terapi är bra (vad Rhinehart än må tycka), liksom god mat och regelbunden motion. Men ett gott skratt förlänger livet och en bra bok förkortar februari.

Av Oskar Ekman

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top