• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Jugend – den organiska stilen

    Jugendstilen var en reaktion mot de mörka och pompösa 1800-talshemmen. Men också en filosofi om ljus, luft och social rättvisa.

    Vinkanna i jugend, Tyskland cirka 1906. Grönt glas med tennfattning.


    Visa album

    Organiskt, slingrande växtformer på möbler, keramik och byggnader var högsta mode runt förra sekelskiftet. I stora delar av Europa kallades stilen art noveau, medan den i Skandinavien och Tyskland döptes till jugend efter den tyska tidskriften Die Jugend, som förespråkade stilen.

    Jugend var inte bara en ny konstart med böljande former och stiliserade blomornament, utan också en filosofi med tankar om vackrare hem åt alla, oavsett plånbok.

    Stilen var en reaktion mot 1800-talets borgerliga, pompösa interiörer. Konstnärer och arkitekter ville skapa en ny och självständig konstart, inspirationen kom bland annat från England och William Morris. Formgivaren Morris kritiserade industrialismen och massproduktionen och förordade hantverksföremål i stället för maskintillverkade produkter och en personlig stil i stället för de historiska stilarna. Konstnärer som ville arbeta efter Morris modell, gick samman i Arts & crafts -rörelsen och idéerna att maskiner skulle producera välgjorda vardagsvaror för alla spreds i Europa via tidskriften The Studio.

    Genombrottet här hemma kom på Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897. Svensk jugend var lite mer försiktig i uttrycket än sina utländska förebilder. Möblerna hade gärna täljd dekor i form av äpplen eller päron och stolsbenen avslutades ofta med en lökformad fot. Ferdinand Boberg är den arkitekt som mest kom att förknippas med stilen i Sverige. Bobergs mest kända byggnad är regeringsbyggnaden Rosenbad i Stockholm, en fastighet rik på ornament med inspiration från växtriket.

    Debattören och pedagogen Ellen Key var en av jugendstilens främsta förespråkare. Ellen Keys klassiska skrift Skönhet för alla" blev något av ett ideologiskt rättesnöre för arkitekter och konstnärer med ett socialt patos.

    Key ansåg att en enkel, bra bostad med vackra föremål var en förutsättning för ett gott liv. För att visa hur ett arbetarhem kunde inredas både praktiskt och vackert tog hon initiativ till flera utställningar på Stockholms Arbetareinstitut. Samarbetet med arkitekten Carl Westman ledde bland annat till utställningen "Gröna rummet", 1899, där ett gracilt och vackert arbetarmöblemang i jugend visades upp.

    Konstnärsparet Karin och Carl Larssons inredningsideal uppmärksammades tidigt av Key och hon tyckte att deras hem i Sundborn var en förebild för god smak.

    Karin Larsson möblerade familjens hem med inspiration från art & craft- rörelsen, den ljusa inredningen saknade tunga gardiner, mörka sammetstapeter och murriga färger. I stället släppte man in ljuset, målade trämöbler i klara röda och gröna färger och dekorerade väggarna med blomsterslingor.

    Karin och Carl Larssons heminredning kom att sätta djupa spår i den svenska formhistorien. Den okonstlade och praktiska inredningen kan ses som en upptakt till modern skandinavisk design - en stil inriktad på funktion och en enklare mer demokratisk livsstil.

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!