Designikonen Josef Frank – mönstrens mästare

Frank föddes i Wien i en judisk medelklassfamilj. Redan som barn var han fascinerad av växtriket och färdigställde en egen flora med bland annat tulpan, krokus, ros och viol. Blommor som senare blev mönster på hans textilier.

Som ung arkitekt kom Josef Frank att tillhöra de djärva i Bauhausrörelsen i Tyskland. Men han tröttnade efterhand på funkisen och myntade i stället stilen accidentism, en nyare och ledigare arkitektur.

– Kanske var han socialist, han var i alla fall en stor humanist med ett socialt patos, säger Per Ahldén, intendent på Svenskt Tenn i Stockholm där Franks möbler och tyger säljs. Han ville skapa ett drägligt boende för alla samhällsklasser och ansåg att ett hem skulle vara trivsamt och inte så planerat i detalj. Han älskade mönstrade tyger och föreslog minst fem mönster per rum!

I början av 1930-talet kände Frank av de antisemitiska stämningarna i Europa och emigrerade med sin svenska fru, Anna Sebenius, till Sverige.
Estrid Ericson på Svenskt Tenn erbjöd honom arbete som formgivare. Tillsammans skapade Estrid och Josef en helt egen inredningskultur.
1934 slog Josef Frank igenom med dunder och brak på Lilje-valchs konsthall i Stockholm.

När Tyskland ockuperade Norge och Danmark, flydde paret Frank till Josefs bror i USA.
– Många av hans bästa mönster kommer till under exilåren, konstaterar Per Ahldén. Ensam vid sitt skrivbord i en lägenhet i New York skapade han de härliga surrealistiska och jazziga mönstren.

När vännen Estrid fyllde 50, skickade Josef Frank 50 nya textilmönster över Atlanten, som present. Dessa mönster är fortfarande basen på textilavdelningen för Svenskt Tenn.

I slutet av sitt liv var Josef Frank ändå inte nöjd. Han hade velat uträtta något större och socialt mer revolutionerande inom arkitekturen. Men han var för avancerad för den tidens smak, och bara ett par funkisvillor i Falsterbo i Skåne påminner om hans byggnadskonst.

Av: Ann-Kristin Rönnerbäck