Därför blir vi friska av grönska
• Människor som utsätts för stress och sedan får vara ute i naturen återhämtar sig snabbare än de som får vila inne. Det har Terry Hartig vid Institutet för bostads- och urbanforskning visat. Han har också visat att vi mår bättre de somrar då det är fint väder och vi kan vara ute. Regniga somrar går konsumtionen av antidepressiva medel upp.
• Trädgårdsvistelse är bra för den grupp äldre som mår sämst, med många sjukhusbesök och litet socialt nätverk. Blodtrycket och hjärtfrekvensen går ner visar Johan Ottossons forskning på ett äldreboende i Lund. I sin doktorsavhandling tar han också upp hur naturen hjälpte honom att tillfriskna efter en hjärnskada.
• Bara att se grönska kan läka. Patienter som hade genomgått en operation och hade utsikt mot en park tillfrisknade snabbare än de som bara hade en tegelvägg utanför fönstret. Det kom den amerikanske miljöforskaren Roger Ulrich fram till. Han har också visat att människors stress på några sekunder minskar när de befinner sig i naturen, speciellt ljusa, öppna landskap med närhet till vatten.
• Natur och trädgård kan förebygga problem av stress, har forskare vid SLU i Alnarp visat. Om det finns grönska kring arbetsplatsen är det mindre risk att man får problem av ett stressigt jobb.
• Det finns flera teorier om vad som gör att trädgården får oss att må bättre. En handlar om hjärnans behov av att få vila från all den koncentration som vårt moderna liv kräver. En stor del av vår energi går
åt till att blockera ut all information som tränger sig på och slappnar vi aldrig av finns risken för en mental kortslutning. När vi är ute i det fria är hjärnan mer avslappnad. Forskarna Rachel och Stephan Kaplan menar att människan mår bra av denna spontana uppmärksamhet, som kräver lite energi
Foto: Patrick Trägårdh
Vattnet porlar bland frodiga buskage och en stenlagd gång lockar till en rundtur. Här och var finns ingångar till naturliga sittplatser där man bara kan vara, omgiven av grönska.
Hit kom Lena Björklund-Olofsson efter att ha varit helt eller delvis sjukskriven sedan 1998. Besöken i terapiträdgården Sinnenas rum i Umeå blev en vändpunkt.
– Det var lugnet och stillheten som tog tag i mig, kombinationen av vatten och grönska, säger Lena Björklund-Olofsson. Här fanns inga krav och jag kunde varva ner. Det har jag annars haft väldigt svårt att göra.
När hon först blev sjuk arbetade hon med att samordna ansökningar och rapporteringar av internationella anslag till universitetet, ett jobb som i perioder innebar 60-timmarsveckor.
Nödbromsen stavades kronisk smärta, men senare har hon förstått att det även handlade om ett utmattningstillstånd. Den första sjukskrivningen följdes av flera, för både fysiska och psykiska problem.
Terapiträdgården, dit hon kom via företagshälsovården,blev en oas för henne när hon kom hit i april förra året. Under ett halvår deltog Lena i rehabiliteringsprojektet ett par timmar om dagen fyra gånger i veckan tillsammans med en liten grupp långtidssjukskrivna.
Varje besök inleddes med avslappning, till en början i inomhusdelen av Sinnenas rum. I takt med värmen flyttades aktiviteterna ut i trädgården. Eftersom trädgårdssäsongen är kort i Norrland är vinterträdgården en viktig del av Sinnenas rum.
Varje besök följde samma lugna rutiner. Efter vilan var det skötsel av växterna, som plantering och rensning av ogräs, men utan alla krav och måsten. Stunden avslutades med fika och samtal.
–Att vattna växterna blev min specialitet. Jag tycker mycket om det porlande ljudet, det känns så livgivande. Dessutom gillar jag att ta i, säger Lena Björklund-Olofsson vid vårt besök i trädgården. Och nu får jag göra det igen – vad härligt!
I höstas började hon arbeta igen, fortfarande med administrativa arbetsuppgifter men i en annan del av universitetet. Snart är hon uppe i halvtid.
Lenas berättelse är inte unik. Siffror från företagshälsovården Esculapen i Umeå visar att ungefär hälften av de långtidssjukskrivna som har fått rehabilite-ring i terapiträdgården kunnat komma tillbaka i arbete.
Forskningsresultat från rehabträdgården i Alnarp i Skåne säger ungefär samma sak. Tre av fyra av de långtidssjukskrivna har kommit tillbaka till arbetet efter att ha varit i trädgården. Just nu pågår en uppföljning för att visa långtidseffekten.
I Umeå kommer Idrottsmedicinska institutionen att forska på vad som händer i kroppen och mäta hur halterna av må-bra-hormoner som oxytocin påverkas av trädgårdsvistelse.
Det finns ett 30-tal terapiträdgårdar i Sverige och varje år tillkommer flera. Några trädgårdar används i äldreomsorgen, till exempel Sinnenas trädgård vid Sabbatsbergs sjukhus mitt i Stockholm.
Här finns vatten, stenar och dofter som får män-niskor som annars inte kommer ut i naturen att minnas och känna. Även kyrkan har börjat använda trädgården i sin uppsökande verksamhet.
Lena Björklund-Olofsson återvänder ofta i minnet till terapiträdgården, som en fysisk och psykisk känsla. Stillheten hon upplevde där bär hon med sig. Hon har ingen egen trädgård, men pysslar om sina hibiskusar som hon har ärvt efter farmor. Lena rider också och samspelet med hästarna ger henne samma typ av avkoppling som trädgård och natur.
– Jag behöver den där känslan av min värld, där jag kan stänga av allt annat, säger Lena.
Av: Anette Sievers
