Nu fluga – köttätande växter

Ond bråd död på fönsterbrädan. Spännande, snygga och lite science fiction. Köttätande växter är senaste trenden om du vill ha något ovanligt i fönstret.

Svenska köttätare

Köttätande växter låter väldigt tropiskt, men vi har faktiskt tretton köttätare i den svenska floran; tre arter av sileshår som är vanligast och finns i myrar, tre tätörter och sex arter av bläddra, som lever i vatten och suger in vattendjur genom blåsor på bladen på några tusendels sekunder.

Även flugtrumpet har genom inplantering spridit sig och räknas numera in i vår flora.

Mer information:
www.brutalablommor.s

Nu fluga - köttätande växter
Mot säker död. Insidan av flugtrumpeten har hala hår riktade nedåt som gör det omöjligt för flugan att klättra upp igen.
Nu fluga - köttätande växter
Sileshår har håriga blad med klibbiga droppar. När insekten fastnar böjer sig bladen runt den och det dödande enzymet utsöndras.
Nu fluga - köttätande växter
Flugtrumpeten samlar regnvatten i trumpeterna och dränker sina offer.
Nu fluga - köttätande växter
Tätörten lockar med sina blommor. Men bladen är klibbiga och dödligt giftiga. Finns i den svenska floran och användes förr för att göra filmjölk.
Nu fluga - köttätande växter
Tätörten lockar med sina blommor. Men bladen är klibbiga och dödligt giftiga. Finns i den svenska floran och användes förr för att göra filmjölk.

Köttätande växter har länge varit en skojighet i barnkammaren bland drakar och dinosaurier. Nu har de också blivit en fluga på trendiga fönsterbrädor.

Det är lite Familjen Adams över dem eller en science fiction-rulle; något obestämt levande mellan växt och djur som glufsar i sig allt som kommer i dess väg.

Köttätarna är spännande att följa och ofta väldigt vackra. Börjar man är det lätt att bli biten. Av samlarlust, alltså, inte av växten.

För de må vara köttätare men ger sig inte på levande varelser större än en insekt (några undantag finns).

Växterna lever på platser där det är ont om näring och kan inte ta upp tillräckligt via roten. Genom att bryta ner insekter med ett enzym får de i stället i sig näring.

Först lockar de med söta dofter en fluga att slå sig ner, för att sedan krama och förgifta gästen till döds.
Ett skådespel av det brutala slaget men helt i naturens ordning.

Dick Oskarsson i Örebro har haft intresset för köttätande växter under flera år innan han för fyra år sedan startade butiken Brutala Blommor, som specialiserat sig på dem.

Genom hängivet samlande och odlande har han blivit expert på Carnivorous-släktet.

– Det fascinerande är att de är lite mer intelligenta än andra växter. De har ju kommit på ett smart sätt att överleva på; allting flyger in direkt i magen.

För att förstå hur växterna lever och vad de behöver har Dick Oskarsson bott i regnskogar i Thailand och på Borneo.

Hemma har han en hel liten regnskogsvärld med terrarium, luftfuktare och belysning för de små liven.

Men även en amatör som vill testa ska inte låta sig avskräckas. Det går utmärkt att ha en liten köttätare på fönsterbrädan som vilken annan krukväxt som helst. Den kräver bara lite extra pyssel för att trivas.

Måste man mata dem?
– Nej. De klarar det själva. Det är bättre att mata dem för lite än för mycket, annars kan de proppas igen.

Även om de är inomhus året om?
–_Ja, det finns alltid insekter att fånga. Det enklaste är förstås att man tar ut dem på sommaren så lagrar de vad de behöver i roten för vintern.

För precis som med andra växter ger man dem aldrig näring under viloperioden.

Dick Oskarsson tycker att kannranka eller tätört är bra att börja med om man ska ha växten inomhus året om.

Har man möjlighet att plantera ut den är flugtrumpet också ett bra val. Den har lätt att trivas, klarar vår vinter och sprider sig gärna.

– Själv har jag ett köttätande träsk vid min kolonistuga, berättar han stolt.

Så sköter du brutala blommor

• Växterna trivs inte i vanlig blomjord. De vill ha minst två tredjedelar torv och resten till exempel sand, smulad kork eller vitmossa.

Plantera i kruka av plast eller porslin, terrakotta torkar lätt ur jorden och anrikar skadliga gifter och bakterier.

• Kranvatten är inte bra, eftersom det innehåller både klor och kalk. Köttätande växter avskyr kalk. Har du bara kranvatten, plantera om varje år för att få bort spår av kalk och salter.

Regnvatten går utmärkt, liksom sjövatten om inte marken omkring är kraftigt gödslad. Bäst är destillerat vatten.

• Köttätare är som regel våtmarksväxter och vill ha det fuktigt. De får aldrig torka ut. Vattna ofta och duscha dem så att luftfuktigheten hålls hög.

De flesta trivs också bra på fönsterbrädan och har gärna extra belysning under den solfattiga tiden.

• Venus flugfälla, flugtrumpet, tätört och sileshår kan du gärna ställa ut på sommaren. De behöver sedan vintervila ett par månader med svalare temperatur och mindre vatten och ljus.

Kannrankan däremot vill helst ha det lika varmt, ljust och fuktigt året om.

• Reta inte växten genom att sticka ner fingrarna i tid och otid. Den tröttas ut och kan dö.

Av: Lotta Palmelius

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top