I Sverige har vi naturen tätt inpå knuten. Men i övriga Europa är man inte lika bortskämda. Och det är där den vilda trädgårdstrenden startat. Framför allt i Holland där man tagit fram odlade växter som ser ut som om de hämtats från naturen.
Men även en naturlig trädgård behöver hjälp på traven. På naturtomten kompletterar man den naturliga växtligheten med odlade växter som trivs i samma naturtyp och under samma förutsättningar. Tänk på att det inte är samma växter som trivs på en torr skogsbacke som på en gammal leråker eller kanske nere vid strandkanten eller i ett dike.
I villaträdgården brukar många vilda växter hitta in av sig själva. Det är också tillåtet att samla frö i naturen men vilda växter får man inte gräva upp i naturen utan markägarens tillstånd. Man kan också komplettera med köpta vilda växter.
1. Låt naturen inspirera
Den svenska naturen är rik. Titta gärna lite extra längs vägrenarna som brukar vara bra inspirationskällor med många olika växtkompositioner. De växter som trivs där vill oftast ha det torrt och stenigt och ställer inte stora krav på miljön. Som den högresta nordiska stormhatten som påminner mycket om den odlade släkting vi har i våra trädgårdar. Kombinera den gärna med silverfärgade växter, blått och silver är kalla färger som ger en känsla av rymd och distans. Eller låt dig också inspireras av fjällvärldens högörtsängar med stormhatt, smörboll, midsommarblomster och torta.
2. Städa lagom
Håll en mindre del närmast huset tuktad och låt en större del av tomten förbli naturtomt så blir trädgården mer lättskött. Klippta gångar i gräset gör att det ser välstädat ut. Men städa lagom. I naturen krattar ingen bort löv på hösten. Ändå är de borta på våren när det grönskar. För att få en lättskött trädgård med ett naturligt kretslopp kan man kratta in alla löv i planteringarna. Bryt sönder fjolårets vissna perenner på våren och låt dem ligga kvar i rabatten. De ger växtnäring och jorden får bättre struktur.
3. Bjud in vilda djur
En varierad trädgård lockar in grodor som hjälper dig att utrota skadedjur. Nektarrika blommande växter lockar humlor och bin, duktiga pollinerare för fruktträd. Har du gott om frukt och bär blir trädgården en samlingsplats för fåglar. En stor flock av sidensvansar som sitter i träden på hösten är en härlig syn.
4. Satsa på skuggväxter
Flera av trädgårdens vackraste växter trivs i skuggan under träd och buskar. Många blommar på försommaren innan lövverket helt slutit sig. Här blommar spansk klockhyacint (Scilla hispanica) tillsammans med spetsmössa (Tiarella cordifolia). Bägge brer ut sig fint där de trivs. Andra vackra försommarblommande lundväxter är treblad (Trillium) och bägarlönn (Glaucidium).
5. Anlägg en äng
Låt gärna en del av trädgården bli en äng. De flesta vilda ängsväxter trivs på mager mark, där behöver de inte konkurrera med kraftigt gräs. Slå gräset när ängsblommorna gått i frö, kratta bort gräset när det torkat och fröna trillat ner på marken. Genom att varje år ta bort det slagna gräset utarmas marken långsamt. Sedan kan man så in svenska ängsblommor för att ängen ska bli mer örtrik. Man kan också snabba på det hela genom att köpa pluggplantor av svenska ängsblommor. Välj svenska ängsblommor så att du inte för in främmande gener bland ängsblommorna. På en torr och mager plats blir torrängsväxter bäst, till exempel olika blåklockor, prästkrage, tjärblomster och rödblära. Är marken fuktig väljer man fuktängsväxter som smörboll, humleblomster, fackelblomster och gökblomster.
6. Blanda in tvååringar
Tvååriga växter som fingerborgsblomma eller kungsljus ger trädgården spontanitet. Första året ser man bara en bladrosett som övervintrar. Andra sommaren blommar växten för att sedan sätta frö och säkra kommande generationer.
7. Välj växter med vild look
Det finns massor med nävor som är släktingar till vårt vilda midsommarblomster, som också heter skogsnäva. De flesta är purpurfärgade eller blålila medan andra har rosa eller vita blommor. Även röllekan har förädlats och det finns namnsorter i flera färger.
8. I stället för gräsmatta
I naturen finns ingen naken jord. I stället för gräs kan man välja andra mindre arbetskrävande marktäckare. Plantera någon lågvuxen perenn med ett tätt bladverk som håller ogräsen borta. När den vuxit ihop sköter den sig nästan själv. På en skuggig plats kan det vara vackert att plantera rosenplister (Lamium maculatum). Det finns olika sorter, oftast med vackert mönstrade blad. En annan är myskmadra (Galium odoratum) som också växer vild i Sverige. Vill man ha en mer robust marktäckare och som dessutom klarar allt från en torr, solig plats till en mörk och fuktig kan man välja flocknäva (Geranium macrorrhizum).
Det finns massor med nävor som är släktingar till vårt vilda midsommarblomster, som också heter skogsnäva. De flesta är purpurfärgade eller blålila medan andra har rosa eller vita blommor. Även röllekan har förädlats och det finns namnsorter i flera färger.
Av: Text och foto: Susanna Rosén
