Var rädd om träden

Många tycker att stora träd på tomten mest är problem. De skymmer solen, växer för nära huset eller står för trångt. Men tänk efter innan du hugger ner eller beskär.

Var rädd om träden
Foto:

Du som just har “blivit med” hus med gammal uppvuxen trädgård: ge dig tid! Vänta åtminstone ett år innan du ger dig på träden – och ta då hjälp av någon som kan.
·Använd året till att bo in dig och studera träden på din tomt.
·Hur vandrar skuggan under dagen? Kanske vill du ha skugga på uteplatsen under de varmaste timmarna mitt på dagen under sommaren? Eller på övervåningen på eftermiddagen så att sovrummen däruppe är svala när du ska gå och lägga dig.
·Ger trädet insynsskydd från grannens uteplats eller entré?
·Är det ett vackert inslag i “tavlan” du ser när du drar upp rullgardinen på morgonen eller när du njuter av kvällssolen från verandan? Enbart småvuxna träd ser ut som dvärgar och gör trädgården platt, men tillsammans med ett stort träd blir de individer.

Många fördomar

Fördomarna mot stora träd är många. Man tror att de “stjäl” utsikten, skuggar och tar ljus från andra växter eller dricker för mycket vatten.
Men skuggan vandrar. Inget träd ger skugga på samma ställe under en hel dag. De flesta andra växter mår jättebra av den vandrande skuggan.
Skuggspelet från grenar och löv ger liv åt trädgården, betydligt mer än ständigt gassande sol. Suset i lövverket ska man heller inte glömma. Och sången när fåglarna hittar en plats att bygga bo på i trädgården.

Gyllene ljus

Träd behöver inte alls stjäla ljus. Tvärtom fångar en trädkrona på norr- eller västsidan av huset upp den sena kvällssolen och kastar in ljus i rummen. Och en björk, en hassel eller en lönn i höstfärg sprider ett underbart gyllene ljus. För att inte tala om deras ljusa vårgrönska.
Törstiga träd är främst björk som inte passar så bra på en torr tomt. Pil och al gillar fukt men tar sällan något från grannväxterna. De lider mest själva om det är för torrt.
Så tänk dig noga för innan du börjar avverka på tomten.
Tar du bort ett träd för mycket tar det lång tid att reparera skadan, 15, 20, kanske 30 år.

Ta hjälp av experten

·Vissa träd måste bort, till exempel sjuka och döda träd. Gamla tallar med grova grenar i spetsig vinkel kan vara farliga. Grenar på ek och alm kan efter en lång tids torka förlora sin elasticitet och bara falla ner. Trots att de har gröna blad.
·Om du måste ta ner ett träd, ta då hjälp av någon som verkligen kan. Det är ett farligt arbete att själv ta ner ett stort träd. Leta efter en yrkesman i Gula sidorna. Eller fråga i din trädgårdsbutik vem de kan rekommendera. Och se till att få en som är försäkrad.
·Kanske är det inte nödvändigt att ta ner trädet? En van yrkesman kan förminska trädet genom beskärning utan att det förlorar sin naturliga form.
·Alltför ofta ser man stympade träd, ofta med en hel berså av så kallade vattenskott högst upp. De är en logisk följd av beskärning. Har du tagit bort en eller flera kraftiga grenar ska du vara rädd om småkvistar och skott i övriga trädet. Då satsar trädet det mesta av sin växtkraft på dem och vattenskotten blir färre.
·Om trädet inte hunnit bli så stort kan man ta bort det själv så här: Frilägg rötterna till en halv meter från stammen. (Det är lättare än att gräva upp en stor rotklump.) Såga eller hugg av rötterna. Bind ett rep i trädkronan och vält försiktigt hela trädet. Sedan är det lätt att såga och hugga upp virket till ved.
·Lämna inte stubbar och rötter kvar i jorden. Cellulosan i dem ger med tiden “häxringar” av svamp i gräsmattan. Särskilt dåligt är det att såga av trädet jäms med marken och låta rötterna bli kvar i jorden. Förutom häxringar kan det ge en skog av rotskott från rötterna. Särskilt runt asp och poppel kan det bildas en skog av sly. Barrväxter däremot sätter aldrig rotskott.
·För att bli av med en asp eller poppel måste man ringbarka trädet. På våren när saven stiger och barken lossnar lätt, skalar man av en gördel av bark, ungefär fem centimeter bred, runt stammen. Ända in till veden. Då stryper man näringstillförseln från kronan ner till rötterna och trädet dör så sakta.
·Har du en “skog” av små rotskott från asp är det enklast att köra över dem med gräsklipparen så fort de sticker upp. Eller klippa av varje rotskott en liten bit under jord så att de inte har en chans att bilda blad. Det är bladen som samlar näring så att skottet kan växa till. På det här sättet tröttar man ut rötterna tills de inte har en gnutta näring kvar.
·Fräs bort stubbarna. Det finns speciella maskiner som fräser sönder stubbar och rötter i marken. Men träfliset får inte ligga kvar i marken, för då har man snart häxringar där. Färska björkstubbar bubblar av sav som lockar till sig svampar och alger.
·Det finns massor med hemmagjorda knep om hur man ska bli av med stubbar. Mest handlar det om att hälla olika giftiga vätskor i stubben. Men förutom att det knappast har någon effekt är det fel att ta till gifter. Inget att rekommendera.

Råden fick vi av John Dormling, trädgårdsarkitekt och en av landets mest trädkunniga. Han hjälper folk att planera nya trädgårdar och göra om gamla. Han håller dessutom kurser i trädbeskärning och är med och driver Svenska Trädföreningen, en förening för arborister.

Av: Gunnel Nilsdotter

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top