Det är något exklusivt och utsökt med orkidéer, dessa blomstervärldens förtrollande féer. Ibland måste man känna på dem för att förstå att de är äkta. En del har dessutom en rent hisnande doft. Var tionde växtart på jorden är en orkidé. Det finns 30 000 vilda arter och minst 100 000 hybrider. Hos oss på norra halvklotet finns bara 50 arter. Till skillnad från de tropiska regnskogarnas trädväxande arter växer alla i vårt land i jorden. Numera är alla svenska vilda orkidéer fridlysta.
Vackra och lättskötta
1. Burrageara Stefan Isler i eldigt rött och orange. Lättskött.
2. Phragmipedium longifolium ‘Flava’ är enda träskorkidén. Den älskar att stå i vatten. Lättskött.
3. Bellara ‘Carpenter’. Lättskött.
4. Cleisostoma sp. Medellätt.
5. Dendrobium ‘Dale Takiguchi’. Lättskött.
7. Paphiopedilum ‘Pinocchio’ får 5-10 blommor per stängel. Lättskött.
Orkidéer kan vara beroendeframkallande
Namnet orkidé har använts i över 2 000 år. Det kommer från latinets orchis som betyder testikel. Då tänker man på rotknölens (bulbens) form. Brudorkidén (Phalaenopsis) är den vanligaste orkidén och oftast den billigaste. Det är också den enda som blommar i ett kör utan vilotid, ibland i två-tre år i taget. Men det är en av de få orkidéer som inte tål att flytta ut på sommaren. Den kräver en jämn temperatur året om. Dendrobium i olika färger har blivit en vanlig snittblomma. Här i Sverige köper vi tusen kilo om dagen av den under högsäsong. Här kan en varning vara på sin plats: Orkidéer kan vara beroendeframkallande! I USA har man till och med inrättat en förening lik Anonyma alkoholister för orkidésamlare som ruinerar sig på dyra, ovanliga plantor. Men alla som lyckats locka en orkidéplanta i blom hemma på fönsterbrädan vet hur underbart omvälvande det är. Och för dig som aldrig försökt: det är inte så svårt som du tror. Det gäller bara att veta vad orkidén har för speciella krav.
Så får du orkidén att trivas
Vattnet: De flesta orkidéer lever i trädkronor och får allt vatten från regn. Regnvattnet innehåller inte några salter, kalk eller metaller. Kan du inte samla regnvatten bör du låta vattenledningsvatten stå ett dygn innan du använder det. Du kan också koka upp vatten och låta det svalna av. Doppa hela krukan i en hink med vatten ungefär var tionde till fjortonde dag under vintern, en gång i veckan sommartid. Se till att vattnet rinner av ordentligt. Rötterna ruttnar om de står i vatten. Ett bra sätt att kolla om växten är torr är att lyfta hela krukan. Känns den lätt är det dags.
Luftfuktigheten: Nästan alla orkidéer växer i områden med dagligt regn och dimma. Luftfuktigheten kan vara 80-90 procent. Du kan öka luftfuktigheten i rummet genom att ställa flera krukor tillsammans på ett lager av lecakulor eller grus som ständigt hålls fuktigt.
Ventilation: Uppe i trädkronorna blåser det ständigt och därför kan det vara bra att placera orkideer i lite dragiga fönster. I stillastående luft kan de lätt angripas av svamp. Vädra gärna på sommaren. En fläkt som står på dygnet runt kan vara bra vintertid.
Temperaturen: Många orkidéer växer på höga höjder där det sällan är tryckande varmt. Vår inomhustemperatur är ofta idealisk för dem. Om det är möjlig vill de gärna ha 5-6 graders temperaturskillnad mellan dag och natt. Sommartid trivs de flesta orkidéer (utom Phalaenopsis, Ludisia och fläckbladig Paphiopedilum) bra utomhus. De tål temperaturer ner till cirka tio grader. Häng dem gärna i trädgrenar. Då skuggas de lätt för solen och undgår snigelangrepp.
Ljuset: På sommaren räcker dagsljuset gott till. Vintertid bör man ordna med så mycket ljus som möjligt. Ställ orkidéerna i söderfönster men skydda dem för direkt solljus. Du kan också bättra på vinterljuset med belysning. Inte glödlampsbelysning som blir för het och kan bränna bladen. Lysrör går bra. Osrams fluora 77 rekommenderas, liksom metallhalogenlampor (med ett blått ljus) och kvicksilverlampor. Lamporna ska bara vara tända högst tolv timmar och de ska förlänga dagsljuset! Tänd dem när du går till jobbet på morgonen och släck dem när du kommer hem. Lampan ska vara placerad ungefär en halvmeter från plantorna.
Krukan: Vill ha så liten kruka som möjligt. En genomskinlig plastkruka med flera dräneringshål är bra eftersom rötterna kan bilda klorofyll (som andra växters blad) och behöver mycket ljus. Ta aldrig bort friska luftrötter!
Komposten: Vanlig jord tar död på de allra flesta orkidéer. Inte ens halvt förmultnad barkmylla tål de. I naturen växer de i grenklykor högt uppe i träden bland torkade blad, barkbitar och annat luftigt skräp som rötterna kan bita fast i. Orkidéerna har luftrötter som samlar näring som bladen på andra växter. De måste ha luft, luft och luft. Färdig orkidékompost som man köper består av pinjebark och kokosfibrer. Ibland också av vitmossa. Du kan blanda till den själv men se då till att få tag i gammal bark från tall som torkat och inte brutits ner. Blanda i rejält med färsk hel vitmossa. Plantera om vartannat eller vart tredje år.
Näring: Orkidéer har sin tillväxtperiod på sommaren. Då växer bladmassan till. Men blomningen inträffar under viloperioden på vintern. Under sommaren behöver de näring varannan vecka. På vintern någon gång i månaden – men bara när de blommar. Orkidéer lever ganska näringsfattigt i trädkronorna och måste gödslas mycket försiktigt, annars ruttnar de. Använd speciell orkidénäring i pulver, med mycket lite kväve i. Ett kryddmått näring per liter vatten.
Vill du lära mer?
Två böcker om orkidéer har kommit från
ICA bokförlag. Börja läsa Orkidéer – sinnligt vackra, enkla att sköta (Susanna Rosén, Susanna Skoog och Peter Göttfert). Fortsätt sedan med nyutkomna Bedårande orkidéer från jordens alla hörn (Peter Göttfert, Anders Wigh och Fredrik Persson).
Av: Gunnel Nilsdotter
