Linda Skugge: “Det brukar börja med något lätt…”

"För att få någon att börja läsa måste man acceptera att alla böcker är bra, bara personen läser så spelar det ingen roll om det är serietidningar, sportreferat eller självbiografier", skriver Linda Skugge.

Linda Skugge:

Vem som helst kan bli en bokslukare. Vem som helst kan gå från att läsa noll böcker till att passionerat börja älska dem. Det är min mamma ett levande bevis på. Från att i stort sett inte ha läst en enda bok i hela sitt liv går hon nu själv till bibblan och lånar avancerade böcker.

Det började med att jag gav henne Nils Uddenbergs Gubbe och katt – en kärlekshistoria. En fantastisk berättelse om en man och hans katt. Den borde gå hem, tänkte jag. Alla gillar ju katter. Jo, visst gillade hon den, kunde jag ge henne någon ny bok för nu hade hon läst klart den. Jag provade med säkra kort som Unni Drougges Boven i mitt drama kallas kärlek. Skrämmande och rapp på samma gång. Jo, den gillade hon, hon ville gärna läsa böcker som byggde på verkliga händelser.

Sporrad av hennes läslust gav jag henne Anna Mannheimers Mitt liv som gift och Kjell-Olof Feldts och Birgitta von Otters Vägen ut – en bok om alkoholism och medberoende.

Tom Malmquists I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv om frun som dog i leukemi under förlossningen av deras första dotter tyckte hon var lite FÖR hemsk. Likaså Malin Lagerlöfs Dagbok från ditt försvinnande som handlar om hur hennes man försvann under inspelningen av en -Camilla Läckberg-film på västkusten.

Jag har en anteckning i mobilen som endast är till för böcker som jag tror ska passa mamma. Och den senaste beställningen jag gjorde på Bokbörsen var till henne. Lars Weiss Framgångsfällan.

Dessutom går jag ofta till både bibliotek och antikvariat bara för att hitta den perfekta boken till henne.

Jag tror att hon under det senaste året har läst mer än vad normalsvensken gör under en hel livstid. GW:s Gustavs grabb läste hon ut på en natt. Alex Schulmans Glöm mig berörde henne (och mig!) djupt. Karin Wahlbergs Cancerland tyckte hon om. Det fina är att hon i stort sett gillar alla böcker jag kommer dragande med.

Vi gillade båda Sverker Sörlins Rädslan för svaghet – en berättelse om sjukdom, smärta och löje som handlar om den mytomspunna sjukdomen gikt.

Ja, ni kan säkert skönja ett mönster här. Mamma gillar böcker om sjukdomar, trauma och sorg. Och allra helst ska det ha hänt “på riktigt”.

Och här kommer jag till poängen. För att få någon att börja läsa måste man acceptera att alla böcker är bra, bara personen läser så spelar det ingen roll om det är serietidningar, sportreferat eller självbiografier. Det fina är att om man bara har lite uthållighet så brukar det sluta med att personen sedan på eget bevåg söker sig till mer krävande litteratur.

Det är exakt vad som nu hänt mamma. Häromdagen kom hon hem med David Nymans sensationella Nerverna som är en roman som enligt mig har god chans att bli Augustprisnominerad senare i år. Hon älskade den.

Och hon har just korsläst Ingmar Bergmans Laterna magica med Käbi Lareteis vackra Såsom i en översättning. Det ni!

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top