• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Hur blev hallicken rumsren?

    "Så pimpar du dina köksluckor", och "Dags att pimpa upp soffan". Hur smög bordellromantiken in i det svenska språket?

    Elin Ek
    Elin Ek

    Har du pimpat din gran i år?

    En kollega kritiserade mig en gång för att jag i ett ungdomssammanhang använde uttrycket "piffa till något". Hon sa att unga i dag inte säger så, de säger pimpa. Därför borde även jag säga så. Glöm det, svarade jag och stämplades direkt som moraltant och omodern.

    Det här lilla, till synes ganska gulliga ordet "pimpa" är nämligen ett av mina hatord. Jag ryser både åt att den ursprungliga innebörden glömts bort och att ordet nu är så neutraliserat att det plötsligt kan används i de mest konstiga sammanhang.

    Pimpa har fått ersätta det gamla ordet piffa, alltså att fixa till något så att det blir snyggare, roligare och mindre tråkigt.

    Pimpa är ett verb som har sitt ursprung i ordet "pimp" som är engelska och betyder hallick. Det finns en schablonbild av amerikanska hallickar som väldigt förtjusta i guld och glitter, blingbling.
    För några år sedan gick en tv-serie på musikkanalen MTV som hette "Pimp my ride", och i det programmet gick ett gäng coola killar in och fixade till – pimpade –  gamla rishögar till bilar och lackade om dem, klädde om sätena och satte in dyra bilstereos. Efter det drog trenden i gång på allvar och plötsligt började det pimpas även i Sverige.

    I min mattidning fick jag tips på hur jag kunde "pimpa upp salladen med lite frön och nötter".  I ett inredningsmagasin har man i senaste numret ett knep på "hur man pimpar upp sina köksluckor" med knoppar i glada färger och en soffkedja annonserade för ett par år sedan att det var dags att "pimpa upp soffan".
    Jag känner en stor aversion för bordellromantik och jag är extremt provocerad av glorifieringen av hallickar.
    Hallick är en person som säljer andra människor för sexuella tjänster. En hallick är oftast en man och de han säljer är oftast kvinnor och barn. På Unicefs hemsida läser jag att FN beräknar att cirka 1,2 miljoner barn varje år utsätts för människohandel, så kallad trafficking, som i dag är den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika- och vapenhandel.
    Även här i Sverige säljs barn och kvinnor av hallickar. De är någons barn och kanske någons mamma.

    Så visst är det konstigt att benämningen på en förövare av vidriga brott kan idealiseras, glamoriseras och plötsligt få representera förnyelse och försköning och lite skoj?
    Vad kommer härnäst? Kommer man om några år att använda till exempel förintelsen eller Hitler som ett positivt inslag i matlagning och inredningsmagasin?
    Himla gärna med ögonen men i det här fallet ger jag mig inte!

    God jul och gott nytt år kära vänner – nu ska jag PIFFA upp granen!

    Av Elin Ek

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!