Strokeforskaren: ”Snabb vård är avgörande för livet efter stroken”

Det typiska vid en stroke är att den kommer plötsligt och att den störda blodtillförseln i hjärnan nästan alltid ger halvsidiga symtom. Somliga blir halvsidesförlamade och kan inte prata, en del får bara svårt att hitta ord eller blir svaga i en arm. Det är en väldigt varierande skala av symtom och beror på var i hjärnan stroken inträffar.

Men stroke är ett samlingsnamn för två tillstånd: Hjärnblödning och blodpropp i hjärnan.

– Det blir lite förvirrat ibland om vad som avses med stroke, eftersom symtomen är lika men
orsaken skiljer sig åt. Behandlingarna är också olika vid propp och vid blödning, säger Mia von Euler, överläkare och strokeforskare vid Karolinska institutet.

Förebygga återfall

Propp är vanligast, och står för 85 procent av strokefallen i Sverige, medan 15 procent är hjärnblödningar. 

– Vid hjärnblödning finns ingen direkt botande behandling efteråt, det handlar i stället om att förebygga komplikationer, som lunginflammation om man sväljer fel, och att förhindra att det händer igen. Om blödningen beror på högt blodtryck ska det behandlas. Att utreda orsaken är viktigt för att förebygga återfall, säger Mia von Euler.

Hon berättar att antalet strokedrabbade minskat lite. Experterna tror det beror på att vården är bättre på att behandla förmaksflimmer och högt blodtryck plus att rökningen minskar bland befolkningen. 

Man kan tänka att någon som är 30–40 år inte kan drabbas av stroke. Men det kan man. Ungefär 25 000 personer drabbas av en stroke varje år, var femte av dem är under 65 år. Stroke förekommer i alla åldrar, även hos barn, fast det är väldigt ovanligt, men det blir vanligare ju äldre man blir. Medelåldern för stroke är 78 år hos kvinnor och 73 hos män.  

God chans i tidigt skede

Snabb vård kan vara avgörande för hur livet efter stroken blir.  

– Behandlingen är så oerhört tidskritisk. I ett tidigt skede finns chans att göra något. Kan vi få till behandling med propplösande läkemedel inom en och en halv timme efter stroken är chansen god för att man ska kunna leva ett självständigt liv efter stroken. Effekten av behandlingen sjunker ju längre tid som gått. När nervceller väl har dött, så är de döda, konstaterar Mia von Euler.  

Ibland kan man få så kallade TIA-attacker, som är små ministroker där proppen naturligt löses upp innan den gjort någon bestående skada. 

– Här gäller samma som vid stroke, att larma 112 och åka in till sjukhus direkt. Det är viktigt att utreda TIA-attacker och ge förebyggande behandling innan man får en större stroke, förklarar Mia von Euler. 

Påverkar humöret

Hon berättar att det kan ta lång tid med mycket träning att ta sig tillbaka till vardagen efter en stroke. Det handlar om att träna vardagliga saker som att tvätta sig, äta och få i gång armar och ben, liksom att kunna gå och tala igen. 

Ungefär hälften av dem som drabbas av stroke kan åka hem igen, men livet kanske inte blir precis som förut. Man kan ha dolda funktionsnedsättningar som inte syns; man kanske inte kan räkna längre, har svårt att klara stress, kanske inte hittar i sin omgivning som tidigare. Man blir fort trött, orkar inte mer på en dag än att kolla blodtrycket på vårdcentralen eller att fika med en väninna, och behöver sedan sova resten av dagen. 

– En del påverkas i humöret och har svårt att kontrollera olika känslotillstånd som skratt och gråt, vilket kan vara socialt jobbigt. Eller talstörningar, som kan leda till att man isolerar sig, säger Mia von Euler.

Ungefär 30–40 procent av dem som haft en stroke får en depression efteråt, något som man ska söka hjälp för. Om den drabbade inte förmår göra det själv, bör anhöriga se till att denne får hjälp.

Är det stroke?

Gör AKUT-testet om du misstänker stroke hos någon: