Räven brukar föda tre till sju ungar under våren. Den listiga räven brukar då se till att lyan har två ingångar som ger goda flyktmöjligheter.
Hos oss bor de under några stora stenblock. I år såg vi rävungarna leka för första gången i skogsbrynet när de lämnade lyan i maj, medan solen gick ned mellan granarna.
Där vi satt vid middagsbordet utanför vårt fritidshus upptäckte vi först två ungar. En vecka senare hade ytterligare två vågat sig fram.
De blev mer och mer nyfikna på oss, och senare under sommaren blev de regelbundna gäster som kom lagom när vi var klara med middagen vid åttatiden.
De lekte och hoppade som hundvalpar brukar göra, och ibland var det rena brottningsmatcher. De var ju pigga efter att ha sovit i lyan under en stor del av dagen.
När det börjar bli mörkt brukar de avbryta leken och en och en ge sig iväg och leta mat.
− I skymningen triggas rävarnas jaktinstinkt igång, säger Didrik Vanhoenacker, biolog på Naturhistoriska riksmuseet.
Med nosen mot marken gör de långa nattvandringar och försöker lukta sig till mat. De har mycket god hörsel och när de hör möss eller sorkar kan de hoppa upp och dyka direkt ned på bytet.
Men innan de lärt sig det äter de allt de kommer över – daggmaskar, myror, insekter och bär.
Ska inte matas
En av våra grannar hade en kväll ställt sin soppåse utanför dörren. På morgonen var allt innehåll utspritt och noga genomgånget av rävarna.
− Man ska aldrig ge rävar mat. Då kan de bli för tama och beroende av människor, säger Didrik Vanhoenacker.
Rävarna har blivit fler och fler sedan antalet halverades på grund av rävskabben på 1980-talet. Deras enda fiende är vargen och efter milda vintrar kan rävstammen öka.
Frågan är då om våra rävar kommer tillbaka nästa år?
– Föräldrarna har ofta ett revir som de återvänder till varje år. Ungarna måste söka nya revir när föräldrarna lämnar dem i september, säger Didrik Vanhoenacker.
Fler bilder på rävungarna hittar du i papperstidningen.
