TV-aktuella Tina Nordström: “De andra domarna tvingar mig att smaka”

Hennes matprogram fick svenskarna att tömma butikshyllorna på de ingredienser hon använde. Det har gått över 20 år sedan Tina Nordström slog igenom och ambitionen är densamma: enkel mat som smakar jättegott!

Tina Nordström, mat-Tina med svenska folket, strålar ikapp med solen och är precis som man förväntar sig – men säger inte “jättegott” en enda gång. Den “catchphrase” (slogan) hon en gång gjorde sig känd för. Men energin är densamma som tidigare: Hon är fortsatt lika bubblande som ett glas mineralvatten från stadsdelen Ramlösa där hon bor med sin familj.

Tina Nordström

Ålder: 49 år.
Gör: Kock. Kokboksförfattare. Programledare.
Familj: Maken Martin, 49 år. Barnen Albin, 16 år, och Elsie, 13 år. 
Bor: Ramlösa utanför Helsingborg.
Aktuell med: Hela Kändis-Sverige bakar i TV4.

Tina möter upp utanför den stora gröna dörren till sin företagslokal som är inhyst i den gamla spritfabriken i Ödåkra, en liten bit utanför centrala Helsingborg. 

–Jag kramar gärna om folk för att hälsa ordentligt, säger Tina gästvänligt och bjuder i nästa andetag in till kaffe. Det är inget finlir med designerporslin och smaksatt kaffe. Här hyllas enkelheten i form av vanligt svenskt bryggkaffe.

Att inte krångla till det verkar vara en devis som följt Tina genom karriären som nu varat i över 20 år och där hon numera har sitt eget lilla matimperium som även säljer vin och porslin.

–När vi först kom hit var det bara betongpelare, beskriver Tina sin arbetsplats och visar runt.

Efter kärleksfull renovering kan hon nu njuta av en luftig och trendig lokal där inget fattas den matintresserade. Bland annat finns en köksö med hjul under som är flyttbar. Ett lååångt matbord. Och en skrytsnygg stor italiensk gasspis i orange, som lyser som en stor, solmogen apelsin. Fast den ska hon skicka tillbaka eftersom funktionen inte riktigt motsvarade den flådiga utsidan.

– Den är inget för ett traditionellt långkok, konstaterar hon krasst.

TV-aktuella Tina Nordström:
Tinas matlagning kännetecknas av att det är enkelt, utan krusiduller.

Charmiga misstag i teveköket

Hon återigen aktuell som en av programledarna i Hela Kändis- Sverige bakar på TV4. Ett program som ligger henne varmt om hjärtat, trots att sötsaker egentligen inte är hennes grej.

–Jag har ingen söt tand alls, påstår hon, något överraskande.

Därför smakar hon så lite som möjligt av bakverken under tävlingens gång och kan inte dölja om hon tycker något smakar äckligt, som “innovativa” experiment av typen chips och lakrits.

–De andra domarna tvingar mig att smaka ibland. Jag undviker rätt mycket att göra det.

–Alla deltagare har höga förväntningar och vill visa vad de kan, men nervositet kan ställa till det, konstaterar Tina.

–Jag får påminna dem om att sätta på ugnen. Och missöden inträffar. Det är nerverna som talar, som att glömma att stänga av vispen innan man lyfter bort den från grädden och stänka ner sig, inget ovanligt och rätt charmigt.

Tina hyser stor respekt för bakning som hantverk och ett sätt att sprida trevnad. Om hon själv bakar någon gång, så är det framför allt doften som hon vill åt. Är det socker i degen får det bli bullar av något slag.

–Jag älskar doften från exempelvis en butterkaka – hopsatta kanelbullar. 

TV-aktuella Tina Nordström:
Tinas matlagning gick igenom rutan när hon fick sitt genombrott tidigt 2000-tal.
Än idag drar hon en lans för det enkla och okomplicerade.

“Läkande att baka”

Andra gånger får det bli en salt bröddeg. Hon tänker att det är något vackert att se hur luftbubblorna utvecklas och växer i exempelvis en surdeg:

–Och så är degen mysig att ha i händerna och knåda. Jag tror folk lockas av det lugnande i att baka. Det kan vara läkande om man känner sig nedstämd eller i obalans. Själva ätandet är sekundärt.

För att inte tala om det härliga i att kunna ställa fram ett hembakat bröd med en fint gräddad skorpa på bordet. Vad vi tycker om att sätta tänderna i varierar.

Varje land verkar ha sitt eget brödsignum: Frankrike baguetten. Danmark wienerbrödet, Belgien sina våfflor.

Vad har vi i Sverige, om något, förutom vår bespottade söta limpa?

–Sju sorters kakor, mördeg och svenskt fika, säger Tina utan att tveka och med stolthet över vårt matarv som hon själv är med om att förvalta, trygg i kunskapen om att veta hur god och vällagad mat smakar.

Under uppväxten som “krögarunge”, var det bara att gå in i köket till föräldrarnas restaurang och förse sig av de godsaker som erbjöds på menyn.

Hon och hennes bror var ofta hemma hos farmor och farfar som bodde intill värdshuset. Föräldrarna “jobbade ju hela tiden”.

–Det var hos dem vi fick äta lingon med mjölk och helt underbar vanlig mat. Visst var pappas mat god, men det var finessmat. Den vanliga maten, som grönkålssoppa och “äggakaga”, den stod farmor för.

Som vuxen tänker Tina att det är en gåva att ha två olika “mat-ben” att stå på: farmors rediga mat och pappas flotta restaurangmat. Och hon har en mission:

–Jag vill visa hur man kan laga god mat utan krångel och dela med mig av fiffiga tips, beskriver Tina.

–Jag försöker hela tiden inspirera och komma in i folks kök med mina recept. För att få utlopp för sin kreativitet är hon aktiv på sociala medier med sin matlagning.

– Där kan jag bara köra på, osminkad och okonstlat.

Inspiration då?

Hon läser inte så många kokböcker eller går på krogen ofta. Däremot spanar hon i olika butiker efter vad vi som konsumenter köper och inte. Och funderar över vad man kan laga av missförstådda grönsaker, som inte har någon större efterfrågan, som ligger och blir skrynkliga och ynkliga i lådan.

TV-aktuella Tina Nordström:
I den gamla spritfabriken i skånska Ödåkra har Tina byggt upp ett provkök och showroom.

Maken lagar godare carbonara

Hon kan härja fritt vid spisen. Maken Martin delar inte alls sin frus intresse för att laga mat. Bara att äta den.

–Han är helt befriad från det kulinariska. Jag lagar all mat hemma. Med ett undantag. Enligt barnen är pappans “signaturrätt”, hans carbonara, godare än hennes.

–Jag får inte till det som de vill ha den, jag använder fina ingredienser som pancetta och vill att äggen precis ska ha stannat och inte blivit äggröra, medan han använder creme fraiche och billigt fläsk.

De träffades i Helsingborg för 26 år sedan och håller fortfarande ihop fast han inte kan laga mat, säger Tina med glimten i ögat.

–När jag reser i jobbet blir det mycket makaroner och korv i familjen, ibland direkt ur kastrullen.

Hennes karriär tog fart ungefär samtidigt som den gjorde för Jamie Oliver i England. Även han till stor del uppvuxen i köket där hans pappa lagade pubmat. De har båda gjort succé med teveprogram, kokböcker och kökskollektioner.

–När vi började fanns det inte så många tevekockar, det var en bra tid. Vi är båda skolade och har jobbat som kockar i många år och kan grunderna, förklarar Tina en del av framgångarna som kommit deras väg.

Men en sak skiljer dem åt: Tina har ingen restaurang. Och så kommer det förmodligen att förbli.

–Jag vill aldrig ha någon. Man blir så låst. Det handlar inte bara om att göra en god sallad eller steka en god köttbit. Det är så mycket annat som ska funka, som personalfrågor och löneansvar.

Tina hör inte till dem som experimenterar hemma i det egna köket med sousvide (en sorts vattenbad) och andra tilllagningsmetoder.

–Jag förstår inte varför man ska ha så många maskiner hemma. Många av dem är dessutom plastiga och fula, en del fritöser ser ut som något ur Stjärnornas krig. Man kan inte ha dem stående framme – var ska man förvara dem när man är klar? Jag är allergisk mot sådant som tar plats.

Empatin och respekten för dem som vågar utsätta sina förmågor inom bakning och matlagning för granskning på bästa sändningstid är stor, från Tinas sida.

När vi andra mumsar på chips i teve­soffan är det någon stackars deltagare som får sin dröm krossad.

Under de egna skolåren var hon “inget ess”, men “alltid en glad prick” som gillade dans och teater. Att det blev restaurangskola handlade inte så mycket om att det satt i generna som dåliga betyg – pluggandet var inget för henne.

– Och så ville jag jobba med händerna. Jag har svårt att sitta still och driver på mig själv i allt jag gör.

Ger mig glädje och energi

Skulle någon känna igen henne på stan med kommentarer som “men det är ju du” är det inget som stör.

Inte heller ett igenkännandets leende från en medmänniska som passerar och har sett henne i teve.

– Jag har aldrig tyckt det varit jobbigt. Folk kommer ju inte fram och hejar för att slå mig på käften utan vill säga att något varit gott eller bra, och det är en lyx som gör att jag känner mig “nytankad” av glädje och energi.

Men: Ibland har även jag en dålig dag och orkar inte. Då har jag keps på mig, fäller ner huvudet och går omvägar.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top