Marianne Johansson: “hästarna delar med sig av sin styrka”

Djurintresset har fembarnsmamman Marianne Johansson haft hela livet men det var först efter att hon blev allvarligt sjuk i en utmattningsdepression som hon fick tillbaka livsglädjen i den kravlösa och rogivande samvaron med hästarna och de andra djuren på Kärra­mosse gård utanför Varberg.

– Att sköta och pyssla om hästarna i stallet och rida gjorde att jag hittade glädjen igen. Är du riktigt nere kommer de med sin stora mule och tröstar dig, säger Marianne.

Kollapsade efter jobbet

Hösten 2016 blev hon sjuk ­efter att ha kollapsat efter jobbet. Marianne var sönderstressad, ledsen och trött, kroppen värkte och hon sov illa.

– Det gick inte längre, jag kunde inte rycka upp mig mera. Jag var helt slutkörd och pendlade mellan att vara överaktiv och ligga passiv i sängen. Jag vaknade en morgon av en panik­ångestattack, kroppen rusade, jag kippade efter luft.

På vårdcentralen konstaterade läkaren att Marianne drabbats av en utmattningsdepression.

– Hon sa: “Det räckte med att du klev in i rummet.” Jag tänkte: “Ge mig en vecka så är jag på banan igen.” Men så blev det förstås inte.

På självskattningstestet för utmattningssyndrom där 18 poäng visar om man befinner sig i riskzonen för utmattning, fick hon 45 poäng.

– Jag har lite jesuskomplex och ska göra allt och räcka för många. Jag har alltid varit stark och bitit ihop och såg inte när det var på väg att kantra. Det hjälper inte att sitta ner och ta det lugnt när det rusar inuti.

Första hjälpen var att samtala med en arbetsterapeut och få enkla strategier att klara vardagen. En annan sak som kändes bra var när Marianne fick hjälp av en sjukgymnast med andningsövningar. Där ingick bland annat kroppskännedom och stresshantering. Det som slutligen hjälpte henne på rätt väg var grön rehab. Hösten 2018 kom hon till Kärramosse Gård. Hon kom dit fyra timmar om dagen två gånger i veckan under tolv veckor.

Balsam för själen

Tiden på gården var som balsam för själen. Marianne är hästmänniska och född på bondgård. På gården kunde hon släppa alla krav och måsten. Hon fick rida och promenera med de magnifika och lugna frieserhästarna och getterna, odla grönsaker i växthuset, plocka ägg hos hönorna, äta hälsosam egenodlad mat och njuta av naturen i sällskap med andra kvinnor som precis som hon led av psykisk ohälsa och utmattning.

– Det var skönt att få vara i nuet med andra som gick igenom samma inre resa som jag. Jag fick tillbaka tron på mig själv och glädjen att leva. Allt var så kravlöst och lugnt och helt utan stress och tvång.

Stallet fyllde en viktig funktion. Att vara tillsammans med hästarna lärde henne att släppa den inre stressen.

– Jag har haft egna hästar i många år och att vara tillsammans med hästarna och rida har alltid varit ett sätt att koppla av och vara i nuet. Det är en sådan lycka att få rida barbacka rakt ut i skogen med kaffekorgen. Hästarna har hjälpt mig väldigt mycket. De delar med sig av sin styrka och värme, säger Marianne.

Hon har tagit lugnet och glädjen med sig in i vardagen. Hon inser numera att det inte blir bättre av att gå och ha ångest över det hon inte hinner eller oroa sig över att alla inte är nöjda. Hon har fått ny styrka och planerar att utbilda sig på distans till djurvårdare. Förhoppningen är att ta hand om djur hos en veterinär.

– Jag ser framåt, lyssnar på kroppens signaler och gör så gott jag kan för att hitta en bättre balans. Naturen och djuren hjälper mig jättemycket.