Det här kan du behöva veta om bipolär sjukdom

Vad innebär egentligen bipolär sjukdom? Och vad kan jag som anhörig göra? Det får du svar på här.

Det här är bipolär sjukdom

Sjukdomen drabbar cirka två procent av befolkningen och innebär återkommande perioder av kraftigt påverkat stämningsläge och aktivitetsnivå uppåt samt nedåt, betydligt mer än vid normala svängningar i hur man mår.                                                                                                                                            
Vanligaste formerna är bipolär sjukdom typ I och typ II, med omväxlande perioder med depressioner och manier.                                                                                                                      

En depression ger stark nedstämdhet, glädjelöshet, ofta värdelöshetstankar, hopplöshet, energilöshet och ibland tankar på att inte orka leva längre.                                                                                                                                        
En mani innebär ett extremt höjt stämningsläge, med lågt sömnbehov, hög aktivitetsnivå, upprymdhet och ofta irritabilitet. 

En hypomani är en lindrigare form.                        

Ärftlighet är största riskfaktorn för insjuknande, men stressande händelser kan bidra.         

Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor och män.                                                                                              
Första insjuknandet sker ofta i tonåren, vanligtvis senast innan 30 års ålder.                

Sjukdomen är oftast livslång, men med behandling kan man leva ett välfungerande liv.     

Grunden för behandling är stämningsstabiliserande medicinering, kunskap och stöd i att leva sitt liv med goda livsvanor.                                                                                                            

Källa: 1177 Vårdguiden och föreningen Balans

Det här kan du som närstående göra   

Öppenhet är viktigt Prata om hur det känns. Lyssna på den som mår dåligt, och ställ öppna frågor. 

Våga lyssna även på det som är svårt. Hitta ett sätt att förhålla er naturligt till sjukdomen på ett sätt som passar er. 

Var tillgänglig Visa att du bryr dig. 

Sjukdomen blir bättre. Behandling finns men ibland tar det lite tid. Ta inte åt dig om du märker att din omtanke inte når fram direkt, den är viktig även om den som är sjuk inte kan visa det just då. 

Ta hand om dig själv också, och sök eget stöd vid behov exempelvis via föreningen Balans.

Bidra till vård. Vid ett tillstånd som inte är akut kan du rekommendera din närstående att vända sig till en vårdcentral för en första bedömning, alternativt kontakta en specialistpsykiatrisk klinik. Vid akuta symtom kan man alltid vända sig till akutpsykiatrisk vård som finns tillgänglig dygnet runt. Följ gärna med till besöken om din närstående vill.  

Läs på! Kunskap är viktigt även för dig som närstående. Gå gärna in exempelvis på 1177 Vårdguiden, www.1177.se eller sök information via patient- och närståendeföreningen Balans, www.balansriks.se.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top