Insekter – den nya matflugan

Soltorkade, friterade, rostade eller långkokta. Insekterna har landat på våra tallrikar.
 – Insekter är rena hälsomaten och bland det bästa du kan äta för din kropp och vår miljö, säger Josefin Strömberg, entreprenör.
Hon är liksom kostvetaren Ellen Gellerbrant insektspionjär. Båda säljer odlade insekter i sina webbutiker. Men de ligger lite på is, eftersom de har fått säljförbud. Insekter som mat är nämligen inte godkänt inom EU än.
En ny förordning om nya livsmedel på marknaden, så kallad novel food, kan ändra på det och göra det lättare att introducera nya livsmedel inom EU. Till exempel sådant som länge har ätits i andra länder, som insekter.
– Insekter är framtidens mat. Det är ett protein med mycket vitaminer och mineraler, bland annat ett högt innehåll av järn samt nyttiga fetter. Det kan föda jordens växande befolkning, och på ett sätt som inte tär på miljön på samma vis som kött, sammanfattar Ellen Gellerbrant.

Komma runt “äckelfaktorn”

Men det är inte billigt i vår del av världen. 50 gram mjölmask, odlade i Thailand, går i hennes shop lös på 68 kronor – vilket ger ett kilopris på 1 360 kronor. Dyrare än ekologisk oxfilé, som kostar runt tusenlappen kilot.
– Efterfrågan styr priset. Med tiden tror jag att insekter har potential att bli ett billigt livsmedel, säger Ellen Gellerbrant.
Hennes favoriträtt av insekter är vårrullar med mjölmask. Nybörjare rekommenderar hon att steka larverna i olja och salt.
Att kalasa på något som kryper och krälar i naturen är inte självklart, enligt Maria Nyberg, universitetslektor i sociologi med inriktning mat och måltid, vid högskolan Kristianstad:
– Insekter krockar med vår föreställning om vad som är ätligt och inte i vår kultur, konstaterar hon.
Å andra sidan finns det alltid klickar i samhället som söker det extrema. För så kallade “foodisar” kan insekter som mat vara en välkommen utmaning, tror Maria Nyberg:
– De kan i sin tur sprida den nya trendmaten till oss andra.
Josefin Strömberg tar havets kackerlacka hummern, ett leddjur som är släkt med insekter, som exempel på hur synen på mat kan förändras. Idag är den en delikatess, men för 100 år sedan räknades den som fattigmansmat.
– Ett sätt att komma runt “äckelfaktorn” är att mala insekterna till mjöl och ha dem i välkända maträtter som pannkaka eller hamburgare, så kallade “bugburgare”, tror hon.

Kan ge allergi

Men innan det blir verklighet behöver byråkratins kvarnhjul mala. Alla nya livsmedel måste godkännas innan de får saluföras som mat.
– Vi behöver säkerställa att hanteringen av odlade insekter är korrekt, och att de inte innehåller smitta eller gifter från till exempel tungmetaller eller bekämpningsmedel, säger Zofia Kurowska, statsinspektör vid Livsmedelsverket.
För att en sådan granskning ska påbörjas behöver någon ansöka om att få sälja insekter som mat. Något som kostar. Ett sådant beslut gäller sedan för hela Europa.
För den enskilde konsumenten finns även allergier att beakta innan man hugger in på en rostad gräshoppa, påpekar Zofia Kurowska.
– Är man allergisk mot kräftdjur är man med stor sannolikhet även allergiskt mot insekter, säger hon.

Resurseffektiv mat

FN lyfter i en rapport från 2013 fram insekter som ett intressant livsmedel vi borde äta mer av.
– Forskning visar att insekter är ett resurseffektivt livsmedel, som inte kräver så mycket mark eller vatten att odla, säger Anna Jansson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, avdelningen för anatomi och fysiologi.
När och om insekter börjar säljas som mat hos oss, kommer de nog att vara odlade, tror hon.
– Men majoriteten av de insekter som redan äts av två miljarder av jordens befolkning är vildfångade, säger hon.
Vanligast är det i de tropiska delarna av Afrika, Asien och Sydamerika.
Gunnar Isacsson, insektsexpert vid Skogsstyrelsen, tillhör dem som gillar insekter – även att äta. I egenskap av expert vågar han leta och prova larver i naturens skafferi. Vi andra gör nog bäst i att testa odlade.
–  Jag plockade några larver av barrträdslöpare under barken på en tallstubbe och åt. Faktiskt riktigt gott. De smakar ungefär som en korsning mellan mandel och tallkåda. Men man ska inte äta huvudet, där finns hårda käkar som de gnager bark med, säger han.
En grundregel är att undvika insekter med skarpa färgkontraster:
– Bjärta, klara färger är ofta en signal till fåglar om att insekten smakar illa eller är giftig. Fåglar äter mycket hellre larver som är gröna eller väl kamouflerade. Så bör vi människor nog också göra. Miljarder fåglar kan inte ha fel, säger Gunnar Isacsson.

Av Maria Coull