“Vi ger oss aldrig” – byborna gömmer bibliotekets böcker

De har gömt 4 700 böcker för att rädda byns bibliotek. Fast egentligen handlar Biblioteksupproret i Ramsberg om mycket mer än en ansamling böcker.

500 nedlagda bibliotek


På 20 år har över 500 offentliga bibliotek och biblioteksfilialer lagts ner i Sverige. Bland annat de i:

Akalla
Asmundtorp
Blackstad
Blankaholm
Borrby
Bottnaryd
Brunnsvik
Domnarvet
Edsbruk
Gamla Stan (Stockholm)
Grimsås
Gärsnäs
Kivik
Lekeryd
Lorensberga
Odensvi
Skillinge
Södra Sunderbyn
St Olof
Totebo
Ukna

Ramsberg är en by i Bergslagen med cirka 300 invånare och en påfallande stor kyrka där nästan dubbelt så många får plats, byggd på den tiden då trakten befann sig i en intensiv expansionsfas.
Idag är läget ett annat med tomma lokaler, hög snittålder och neddragningar av samhällsservicen. Här, precis som på många andra ställen.
Och precis som när det gäller hundratals andra bibliotek som gått en tyst död till mötes de senaste decennierna, trodde kanske beslutsfattarna i Lindesbergs kommun att de kunde lägga ner biblioteket i Ramsberg efter 156 år, utan att det skulle bli något större väsen kring det.
I så fall hade de fel.
– Vi ger oss aldrig, ropar någon ur den stora grupp Ramsbergbor som samlats utanför det sedan i juni tillbommade kommunala biblioteket i en kurva mitt emot kyrkan.

Böckerna gömda

Detta är Biblioteksupproret, en lokal aktionsgrupp som lagt beslag på 4 700 av bibliotekets böcker som kommunen tänkt skänka bort, dela ut till andra bibliotek eller dumpa på tippen. Böckerna är nu gömda och inlåsta på hemlig plats i avvaktan på den för upprorsmakarna enda tänkbara lösningen, nämligen att Ramsberg återfår ett “riktigt” bibliotek. Istället för den bokbuss som sedan stängningen stannar i byn två gånger i
månaden, varannan gång cirka 09:00, en hopplös tid för de flesta som jobbar.
Bussen är enligt upprorsmakarna en alltför blek ersättning för allt som biblioteket stod för: Inga sköna biblioteksfåtöljer att sjunka ner i för långläsning längre, färre fysiska böcker att bläddra i, svårare att botanisera bland hyllorna, stressigare och trängre, hela mötesplats-känslan förlorad.
“Även vi som valt att bo på landsbygden ska ha rimlig tillgång till kostnadsfri kunskap i klimatsmart förpackning”, står det i bokgömmarnas öppna brev till kommunen som fortsätter: “Böcker är redskap. Böcker är ord, frihet, äventyr och resor.”
– När man monterar ner biblioteken, monterar man också ner det civiliserade samhället, på något sätt. Det är väldigt märkligt att det sker så lättvindigt. Det vi gör här, är att kämpa för kulturens bevarande, säger Carola Zettergren som anslutit sig till upproret och den animerade diskussion som uppstår vid vårt besök.


Upprorsstämning. Bokgömmarna i Ramsberg ger sig inte förrän byn återfått sitt bibliotek. Upproret kan vara ett tecken i tiden – är bildningen och kulturen i fara? Foto: Alexander von Sydow

Elever saknar bibliotek

En majoritet av svenska skol­elever saknar idag bemannat bibliotek. För eleverna i Ramsbergs lilla byskola med cirka 50 barn (förskolan inräknad) har nedläggningen inneburit att tillgången på böcker försämrats, säger Kristin Sundman, lärare med barn i byskolan:
– Barnen var oftare i biblio­teket än de besöker bokbussen, och det har blivit glesare på hyllorna i förskolan. Vi har ju i Sverige en hemsk situation med försämrad läs- och skrivförmåga bland unga, och inte minst därför tycker jag att den här nedläggningen är så fel. Barn behöver biblioteksmiljön för att bli riktigt motiverade och lockade av läsning. Så det blir en besparing på barnens bekostnad.
Så hur resonerar då kommunen? I budgeten för 2015 beskrivs en pressad situation, bland annat till följd av en hög­re arbetslöshet än riksgenomsnittet. Kostnaderna måste ner “kraftigt”, samtidigt som behoven är stora. Ett nytt ridhus är angeläget, vilket påpekas två gånger i förordet i det inriktningsdokument för kultur- och fritidssektorn som kommunen antagit. Det är mot den bakgrunden som hyran för Ramsbergsbiblioteket på 30 000 kronor årligen bantats bort.
Författaren och journalisten Anders Rydell, aktuell med boken Boktjuvarna – jakten på de försvunna biblioteken (Norstedts), menar att upproret i Ramsberg är betydelsefullt i ett större perspektiv. I hela västvärlden ersätts fysiska bibliotek av obemannade låneautomater, digitala e-tjänster, bokbussar eller ingenting alls. Enligt Rydell är det en farlig utveckling, symtom på kortsiktighet och bristande för­ståelse för att bibliotek är något mycket mer än en ansamling böcker.
– Biblioteken är idag ett andningshål, en av få återstående offentliga platser där man bara kan vara, utan att behöva köpa något. Jag tror att den friheten är livsviktig. För läsningen, bildningen, demokratin och engagemanget bland medborgarna. När politikerna tror att dessa mötesplatser kan ersättas med utlåningsmaskiner, missar de alla författarträffar, evenemang och oväntade ingångar till litteraturen som också försvinner. Det blir ungefär som med Adlibris: sex miljoner titlar, men bara ett fåtal som syns och får plats på förstasidan.
I sin bok berättar Anders Rydell om hur medvetet nazisterna gick in för att förstöra det polska kulturarvet under kriget. Att bränna, plundra och skingra polska bibliotek hade högsta prioritet. Polackerna skulle nämligen förvandlas till lydiga slavar, vilket förutsatte att de hölls i okunskap och inte gavs några som helst möjligheter till intellektuell utveckling.
– Parallellen verkar kanske drastisk, men idag avvecklar vi ju själva vårt kulturarv, frivilligt. Jag tror på folkbildning och folkbibliotek – ja, jag inser att det låter oerhört förlegat och gammeldags. Men vi ser ju hur skolresultaten sjunker och hur många tiotusentals människor kommer till Sverige från andra länder. Genom historien har biblioteken varit helt cent­rala för integration och bygget av språkliga bryggor mellan grupper av människor, och är det i högsta grad fortfarande, säger Anders Rydell.
Jennifer Jennessen i Ramsberg förklarar att man långt­ifrån gett upp. En överklagan om uppsägningen av bibliotekslokalerna har lämnats in till domstol. För Ramsberg SKA ha ett bibliotek. Annars är det nästan ingen mening med att bo kvar, är den inställning som verkar råda i byn.

Bibblan på Ica

Nog borde det väl gå att finna en lösning? I skånska Grevie flyttade bibblan in på Ica när kommunen inte längre ansåg sig ha råd.
– De vet så väl att vi jobbar med frågan, säger kommunalrådet Irja Gustavsson (S) i Lindesberg.
– Vi har pratat om att hitta nya lokaler i skolan, men först måste vi då invänta en kommande ombyggnad som har med allergianpassning att göra.
Jennifer Jennessen är inte övertygad. Alltihop låter så luddigt, tycker hon. Upproret fortsätter.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top