Krisläge – 70 000 lärare saknas

Inför höstterminen har bara åtta lärarstudenter antagits för att bli biologilärare i årskurs sju till nio. I hela Sverige. Det visar en genomgång som Lärarnas Tidning har gjort.
Ointresset för andra lärarutbildningar är också slående. Franska för högstadiet fem antagna. Kemi fjorton. Värst är läget för tyskan, med bara tre nya lärarstudenter. Och att studenterna antagits till lärarutbildningarna betyder inte att de verkligen börjar, eller går färdigt. Var sjätte lärarstudent hoppar av. Och sex av tio lärare överväger att lämna yrket.
– Men yrket i sig lockar. Det är villkoren som avskräcker. Lönegapet mellan lärare och personer som gått en likvärdig utbildning ligger på 10 000 till 16 000 kronor varje månad. Det blir många miljoner under ett yrkesliv. Studenter som är intresserade av matte, teknik eller språk väljer därför ofta en annan karriär,
civilingenjör eller ekonom till exempel, säger Johanna Jaara Åstrand som är ordförande i Lärarförbundet. 

Läget är akut

Ute i kommunerna är läget akut med tusentals vakanta lärartjänster inför skolstarten. I juni slog Skolverket larm om att rekryteringsbehovet ligger på 70 000 nya behöriga lärare, förskollärare och fritidspedagoger de närmaste fem åren. I värsta fall ännu fler. Även med kraftigt höjda löner kan det bli svårt att rekrytera så många, menar Johanna Jaara Åstrand.
– Situationen är jätteallvarlig. Rektorerna har enorma problem att få ihop pusslet. Konsekvensen blir större barn- och elevgrupper och att fler elever får outbildade lärare. På sikt skadar det hela Sverige. Nu måste varje politiker ta ansvar för att locka tillbaka de nästan 40 000 lärare som lämnat yrket.
Enligt Peter Gudmundsson, rektor för Kungliga tekniska högskolan i Stockholm KTH, är bristen på behöriga lärare inom matematik, teknik och naturvetenskap direkt farlig, då den riskerar att leda till kunskapsutarmning som hotar Sveriges konkurrenskraft på världsmarknaden.

Tvingas bryta mot lagen

Ett bekymmer för sig är moders­målsundervisningen, som ungefär var femte svensk skolelev – drygt 184 000 elever – har rätt till. I praktiken tvingas kommuner bryta mot lagen när behoven är omöjliga att förutse och lärare i exempelvis tigrinska eller assyriska helt enkelt inte går att få tag på.
– Ja, så kan man se det. Det är väldigt svårt att planera undervisningen för våra asylsökande, som plötsligt kan få placering någon annanstans. Behoven skiftar månad för månad. Det är inte vi som styr, säger Linda Svahn, ordförande i utbildningsnämnden i Lindesberg.

En liten ökning

Denna västmanländska avfolkningskommun har nu ett vitesföreläggande på en halv miljon kronor hängande över sig, då Skolinspektionen kräver att Lindesberg styr upp en situation man enligt egen utsago inte råder över.
Samtidigt varnar experter för att bristen på behöriga lärare i svenska som andraspråk kan leda till permanent utanförskap.
Trots det svala intresset för ämneslärarutbildningarna i vissa moderna språk och naturvetenskap, är det nu ändå något fler som söker sig till lärarjobbet som helhet än i fjol. Då sökte 31 614 personer till lärarutbildningarna, mot 33 081 i år – en ökning med fyra procent. Fast enligt Skolverket måste antalet examinerade nästan fördubblas. Verket har fått i uppdrag att öka intresset, och listar ett antal argument för läraryrket på sin kampanj-sida fordetvidare.se. Omväxling, möjligheten att jobba med ett intresse, frihet och en chans att bli viktig för andra hör till läraryrkets fördelar, enligt kampanjen.