• Få husohem.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Bättre luft hemma – så gör du

    Åtta av tio småhus och hälften av alla flerbostadshus har för låg luftomsättning vilket ger ökad risk för astma och allergi. Här tipsar vi om hur du kollar om du själv är drabbad – och hur du förbättrar inomhusluften.

    Bättre luft hemma – så gör du

    Foto: Karin Foberg, Peter Carlsson

    5 steg till bättre inomhusluft

    1. Vädra under kort tid men öppna helt, gärna med korsdrag.

    2. Se till att uteluftsventilerna är öppna och rena.

    3. Ta bort delar av eller hela tätningslister runt dörrar och fönster. 

    4. När du lagar mat och har på fläkten, öppna ett fönster i ett annat rum så suger luften igenom bättre.

    5. Håll dammfritt, de ohälsosamma partiklarna i luften samlas i damm.

    Ett sätt att öka luftomsättningen är att öppna ett fönster i ett annat rum när köksfläkten är i gång.

    Vi svenskar tillbringar 90 procent av vår tid inomhus, och ändå glömmer vi ofta bort hur det står till med själva luften vi andas varje dag. Inomhusluften innehåller mängder av föroreningar: förbränning från matlagning och levande ljus, kemikalier från alla prylar hemma, koldioxid från utandningsluften, fukt och mögelsporer. Så det finns stor anledning att se över sin ventilation.

    – Vi är noga med det vi äter, att det ska vara giftfritt och ekologiskt, men det vi andas glömmer vi bort. Ändå andas vi in 25 kilo luft varje dag, säger Britta Permats, vd på branschföreningen Svensk Ventilation. 

    Många har för låg luftomsättning

    De flesta svenska hem har i dag för låg luftomsättning. Riktvärdet är att varje timme ska varje rum få ny uteluft som motsvarar halva rummets volym, men det målet missar åtta av tio småhus och hälften av alla flerbostadshus. Studier visar att dålig luftomsättning leder till ökad risk för astma och allergi. 

    Den låga luftomsättningen beror på att ventilationen inte fungerar som den ska. De flesta svenska bostäder har en så kallad frånluftsventilation som bygger på att luft kommer in genom ventiler i sovrum och åker ut genom ventiler i kök eller badrum.

    För att det ska fungera krävs ordentligt med luft utifrån, men många täpper till ventilerna för att inte släppa in kyla eller spara energi. Bor du i ett gammalt hus med så kallat självdrag och har bytt ut en varm fossilpanna mot en klimatsmart värmepump rör sig inte luften som tidigare. Detta påverkar ventilationen. Andra renoveringar som tilläggsisolering eller byte till nya, tätare fönster kan också påverka ventilationen. 

    – Ventilationssystem är lätta att påverka av misstag eftersom luften tar den enklaste vägen. Om du öppnar ett fönster i ditt sovrum för att få in luft kan det göra att det inte blir någon ventilation alls i barnens rum, säger Britta Permats. 

    Så testar du om du är drabbad

    Det ventilationssystem som enligt branschorganisationen fungerar bäst kallas FTX (frånluft, tilluft, återvinning). Enkelt uttryckt går det ut på att frånluften värmer upp tilluften genom en värmeväxlare. Systemet är effektivt och energismart och installeras därför i många nybyggda flerfamiljshus. Men till skillnad från hos våra nordiska grannländer är det ännu inte standard i nybyggda svenska villor.

    Om du är osäker på om din frånluftsventilation fungerar finns det ett enkelt test att göra. Håll ett papper mot en ventil för frånluft som finns i badrum, kök eller förråd. Om papperet suger fast fungerar ventilationen som den ska. Om inte kan det vara läge att se över din ventilation, antingen på egen hand eller med hjälp av en fackman. Tecken på att ventilationen inte är bra är till exempel att imman på badrumsspegeln är kvar en halvtimme efter att du har duschat, att det luktar mat i andra rum än köket och att det blir kondens på insidan av fönstren. Även en fungerande ventilation kräver regelbunden skötsel, till exempel bör ventilationskanalerna för frånluft rengöras vart femte år för bästa effekt. 

    Har du förhöjda halter av radon inomhus?

    Något av det farligaste som kan finnas i inomhusluften är förhöjda värden av radioaktivt radon. Radon är en gas som finns naturligt i luft, mark och vatten. Men numera finns det ett radonbidrag att söka för den som behöver sanera sin bostad. Du kan få radonbidrag om radonhalten i inomhusluften överstiger 200 bequerel. Ansöker gör du hos länsstyrelsen där byggnaden finns (se mer information i vår faktaruta här intill).

    Förhöjda halter av radon inomhus kan komma från marken eller från byggnadsmaterialet blåbetong som användes fram till slutet av 1970-talet. För att veta om det finns förhöjda halter av radon görs en mätning som pågår i minst två månader under den kalla årstiden. 

    – Radon ska mätas vart tionde år eftersom halterna kan förändras när du till exempel bygger om huset, säger Britta. 

    För att mäta radon beställer du hem en mätdosa från kommunen eller från ett godkänt laboratorium. Följ instruktionerna och låt dosan stå framme minst två månader under oktober–april. Sedan skickar du tillbaka dosan och väntar på svar. 

    Metoder för att sanera radon kan vara att täta grunden eller påverka lufttrycket i marken om gasen kommer därifrån. Om den däremot kommer från byggnaden är det bästa vapnet en förbättrad ventilation. 

    Håll koll på hur länge imman på badrumsspegeln stannar kvar efter du har duschat – det ger en indikation på om ventilationen är tillräcklig.

    Sök radon­bidrag – så funkar det

    Du kan få radonbidrag om radonhalten i inomhusluften överstiger 200 becquerel.

    Ansök om radonbidrag hos länsstyrelsen där byggnaden finns.

    Du kan få bidrag för ventilation, tätning mot mark, radonsug eller radonbrunn.

    Åtgärderna får inte vara påbörjade innan ansökan skickas in.

    Bidraget är på 50 procent av kostnaden och högst 25 000 kr.

    Om du bor i ett nybyggt hus kan du ansöka om bidrag tidigast två år efter att huset är i bruk.

    103,5 miljoner kronor är avsatt för sanering fram till 2021.

  • Få husohem.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!