• Få husohem.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Så förvandlades industrilokalen till ett personligt drömhem

    Det projektälskande paret Emma och Jens hittade en nedlagd industrilokal i naturreservatetet utanför Helsingborg och gjorde det till sitt drömhem. En spännande historia om hur man utnyttjar en fastighet maximalt utifrån begränsade ramar.

    Så förvandlades industrilokalen till ett personligt drömhem
    Av Sophie Lövenskiold Sperlich Foto Carolina Romare

    Det var under löparrundorna i naturreservatet i Mariastaden utanför Helsingborg som Emma  och Jens Widerberg hittade det igenbommade huset med det oslagbara läget ute på udden. Längst in på den så kallade Trädgårdsmästargången, precis i kant med den lummiga bokskogen skymtade en högsmal, vitputsad byggnad från 1932. 

    Huset kallas för Pumphuset, är q-märkt och byggt i en stil som för tankarna till funktionalismens förkämpe Adolf Loos. Arkitekturen är ärlig och rakt på sak. Allt är utformat efter funktion och helt utan överflödig ornamentik och utsmyckning. 

    När den här historien börjar ägdes Pumphuset av Helsingborgs stad och var inte tänkt att bli bostad. På frågan om en försäljning blev det tvärnej. Paret sammanställde då en detaljerad projektbeskrivning. En spontan idé som skulle leda till fem års processande innan tomten slutligen kom ut på marknaden. 

    – Vi är ganska envisa. Har vi bestämt oss så har vi, och ingen av oss stoppar den andra, säger Emma och skrattar. 

    Emma och Jens både ritade huset och gjorde mycket av själva arbetet själva. Men innan byggandet kunde påbörjas krävdes först fyra månaders intensivt arbete med att riva alla betongtankar. 

    – Hela huset var fyllt av tankar, det gick inte att få någon överblick över rummet så 3D-visualiseringen var helt baserad på de mått jag kunnat få fram tidigare, berättar Jens. 

    Eftersom huset är q-märkt har inga förändringar i fasadens form och siluett gjorts. Fönstren och dörrarna har anpassats till de fasadluckor som ursprungligen fanns.

    Takhöjden kunde behållas och platsen för den tidigare lastluckan har blivit ett stort fönsterparti. Den öppna spisen från Focus säljs i Sverige via Dis och utgör en central punkt i huset.

    Rymden på första plan är svindlande. Hela första våningen var ursprungligen fylld med meterhöga tankar som tog månader att riva.

    Maximering av rymd och ljusinsläpp har varit i konstant beaktande. Genom att bygga rum som moduler med glasväggar ut mot det stora rummet och fönstren på nedre plan
    kunde även de nya rummen, varav ett helt saknar ytterfönster, ta del av ljuset som flödar in genom lastluckans fönsterparti.

    Krav enligt q-märkning

    Eftersom huset är q-märkt var ramarna för exteriören satta. Huset måste behålla sin ursprungliga form och inga nya öppningar fick tas upp som skulle ändra ursprungsfasaden. Jens tillbringade många timmar i stadsarkivet för att förstå hur byggnaden ursprungligen hade sett ut. 

    – Det är en fin balansgång att behålla kulturvärdet och samtidigt skapa en byggnad som blir en bra och fungerande bostad. I flera fall har vi kunnat komma fram till bra kompromisser efter att vi visat att vissa designelement inte fanns med på ursprungsritningarna.

    Det är bland annat just den balansen som gör byggnaden intressant i dag. Att det gick att transformera ett bestämt skal till en fungerande bostad för en modern familj och samtidigt till fullo respektera och förhålla sig till byggnadens historia, ursprungliga design och funktion. Att Emma och Jens varit begränsade till husets ursprungliga form och ganska begränsat antal fönstergluggar har medfört att maximering av rymd och ljus-insläpp varit i konstant beaktande. På stora delar av bottenvåningen är den ursprungliga takhöjden på sex meter bevarad. Den gamla lastluckan har förvandlats till ett högt fönsterparti som än mer förhöjer känslan av rymd, samtidigt som det förser större delen av huset med dagsljus. Genom att man byggde mellanplanets rum som moduler med glasväggar ut mot det stora rummet på nedre plan kunde även de ta del av ljuset som flödar in genom lastluckans fönsterparti. Den glasförsedda lanterninen på taket i kombination med högt placerade invändiga fönster ger ett bra ljusflöde som gör att även tredje våningen känns rymlig, trots sina fem ganska små rum. 

    På mattan från Carpet vista står stolar från Sweef och ett matbord från Bolia. Därifrån kommer även skänken. I symbios med husets industriella stil är den stora golvlampan "The great JJ" från Leucos.

    Bänkskivan i det industriella köket är gjord i massivt flytstål och betydligt mer motståndskraftig än en rostfri diskbänk.

    Läder, skiffer, stålbalkar, trä och köket i corian från Ballingslöv är det första besökaren slås av. Och ungerska viszlan Beppe som tittar ut från favoritplatsen under soffan

    I husets privata rum är golvet av breda, rumslånga tiljor av rå douglasgran som Jens behandlat med vitolja.

    Praktiska lösningar

    Innerväggarna är genomgående vitputsade för att efterlikna de ursprungliga väggarna. På golven ligger antingen svart skiffer eller rå douglasgran i breda, rumslånga tiljor. 

    – Det är helt naturligt att bygga vidare på den industriella arkitekturen med gedigna naturmaterial – stål, trä, sten, läder, säger Jens. 

    Industri möter bostad som möter vardag och familje-liv. Hur balanserar man ett sådant här hus med den funktionalitet ett vardagsliv med fyra barn kräver? 

    – Ett välplanerat kök. Dubbla diskmaskiner, dubbla vaskar och ett separat frukostkylskåp, säger Jens. Och ett förråd. 

    Emma berättar att det tog ett och ett halvt år att göra huset beboeligt alls. Sedan följde av flera års pysslande för att få det färdigt i detalj. 

    – Nu är vi så färdiga att vi har kunnat upptäcka att det finns annat att göra på fritiden än att måla, plantera eller åka till byggvaruhus. Men vi kommer aldrig att bli helt färdiga. Huset förtjänar mer av vår kärlek. 

    Lanterninen på taket skapar ett ljusinsläpp över hela tredje våningen.

    Lanterninen på taket, i kombination med högt placerade invändiga fönster, ger ett stort ljusflöde och skapar rymd.

    På pergolan samsas vinrankor och blåregn.

    Kulturmärkt fastighet – vad är det?

    En Kulturmärkt eller Q-märkt fastighet anses berika samhället genom ett kulturhistoriskt värde och får ofta inte rivas eller förändras på ett sätt som gör att det kulturhistoriska värdet minskar. Begreppet Q-märkning är en utveckling från det som tidigare kallats Kulturmärkning eller K-märkning, som i dag allmänt används som ett samlingsbegrepp för olika lagskydd avsedda att skydda bebyggelse och miljöer av kulturhistoriskt intresse. Q-märkning är det lagskydd som är reglerar fastigheter inom en detaljplan och innefattar olika graderingar – q, Q och k. 

    q-märkning innebär att byggnaden är av särskilt kulturhistoriskt värde och inte får förvanskas. Det kan innebära rivningsförbud, att befintlig gestaltning ska bibehållas och att skydds-bestämmelser kan reglera vanligtvis ej bygglovspliktiga ärenden såsom hur interiör och underhåll ska utformas. q-märkning är det starkaste skydd en byggnad kan förses med i detaljplan. 

    Q-märkning innebär att byggnadens användning ska vara anpassad till dess kulturhistoriska värde.
    I praktiken innebär det att husets ändamål kan variera men att fasaden ska behålla sin ursprungliga form och inga förändringar får göras som avsevärt ändrar dess estetiska uttryck. 

    k-märkning innebär att befintliga byggnader endast får förändras med varsamhet och att byggnadens karaktär och kulturhistoriska värden ska tas till vara. Bestämmelsen hindrar inte att originaldetaljer byts ut men kan exempelvis reglera vilken kulör som får användas på fasaden eller hur fönster ska vara utformade.

  • Få husohem.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!