Mediet Benny hjälpte Lasse Hallström göra film: “Jag tror att Hilma förde oss samman”

Hilma af Klint var en pionjär inom abstrakt måleri. Hon skapade en energi i sin konst som fick den att lysa och som än idag fångar publiken över hela världen.

Vi har slagit oss ner i soffan hemma hos mediet Benny Rosenqvist i Limhamn i södra Malmö för att prata om hans andliga kontakt med Hilma af Klint. Ett mycket speciellt uppdrag han fått från filmregissören Lasse Hallström och helt unikt för Benny som medium.

– Detta har varit annorlunda och så stort, något utanför det jag normalt gör som medium, säger han. Jag har varit noga med att fråga Hilma om tillstånd innan jag tog kontakt med henne på andra sidan. Jag frågade ödmjukt och Hilma kom.

Samtidigt som han berättar detta trillar ett ljus från den stora kandelabern på ett av Bennys bord, ner på golvet. Ingen har gått förbi, det är inget drag från ytterdörren. Allt är tyst och stilla och händelsen får oss att rycka till.

– Hilma är här nu, säger Benny. Det hände många gånger när jag jobbade tillsammans med Lasse. Hon kommer och går. Idag sa hon till mig att sopa på plattorna i trädgården, förklarade att det måste vara ordning och reda när det kommer en journalist. Jag har till och med rakat mig trots att jag har semester, för det var hon på mig om!

Seans med Lasse

Efter 45 år som medium har Benny varit med om det mesta men det är första gången han är inblandad i ett filmprojekt. Det är också första gången Hollywood-regissören Lasse Hallström jobbar med ett medium.

Allt började med ett telefonsamtal på Bennys bokningstelefon en måndag i februari 2020. En man som presenterade sig som Lasse ville boka tid för en sittning, sa att han bodde utomlands och därför gärna ville ha en tid sen eftermiddag eller kväll.

Energierna signalerade till Benny att det var något speciellt med den här mannen. Han såg Lasse Hallström inom sig men vågade inte riktigt tro att det var så. Mannen var enkel och trevlig och sittningen genomfördes utan att Benny fick veta vem han pratade med.

Mannen ville därefter även boka en seans, den gjordes via videolänk och då blev Bennys aningar bekräftade.

Efter seansen har Lasse berättat för Benny: “Du fick in en man som du sa var min pappa. Jag förstod det inte först men så visade du hans rörelser, hur han tog sig för pannan, hans sätt att titta på människor. Du beskrev honom som en spjuver, en lekfull pojke. Beskrivningen var exakt! Då satt jag i New York och du i Limhamn!”

Vid nästa möte förklarade Lasse att han var intresserad av att få information om Hilma af Klint. Bennys seans med fadern hade övertygat honom om att han i Benny hittat rätt person för uppgiften.

– Då visste jag inte så mycket om henne, säger Benny. Jag hade inte haft möjlighet att se någon utställning med Hilmas tavlor, vilket var bra. På så vis kunde jag vara neutral inför henne.

Fick Hilmas energi

En majdag 2020 kom Lasse och hans fru Lena Olin hem till Benny för att prata vidare om projektet.

– Jag har mött massor av kändisar genom åren men när de klev in genom grinden var jag väldigt nervös, skrattar Benny. Det hade jag inte behövt för de är otroligt varma och trevliga människor.

Besöket varade i över tre timmar, Benny fick in Hilma af Klints energier, fäktade med armarna och pratade på ett sätt som han aldrig gör annars. Precis som Lasse och Lena hoppats, fick Benny fram saker ur Hilmas privata liv – information som var till stor hjälp för att färdigställa manuset inför inspelningen.

Den bild Lasse redan skapat sig genom att läsa allt som finns skrivet om henne, stämde väl med allt Benny berättade och kompletterades dessutom av det Benny förmedlade.

– Jag var helt slut efteråt, säger Benny. Jag fick Hilmas energi, hennes dynamik. Lena, som spelar den åldrade Hilma i filmen, ville veta hur hon såg ut som gammal och jag kunde ge henne uppslag om det. Deras dotter Tora spelar Hilma som ung och jag kunde berätta om Hilmas barndom, om hennes föräldrar och familjerelationen.

– Jag fick bilderna av en stark kvinna som tidigt gick sin egen väg och inte brydde sig om vad andra tänkte om henne. Hilma pratade om sina kvinnliga konstnärskollegor i gruppen De fem, om de olika karaktärerna som precis som hon levde i den andliga världen. Andlighet var stort för Hilma, vilket märks i hennes konst.

Sommaren 2021 kom Lasse Hallström och dottern Tora från sommarhuset i Falsterbo för en intervju med Benny och den andliga tidningen Nära. Men intervjun övergick oväntat i en seans och Benny upplevde hur Hilma af Klint under samtalet alltmer tog över hans energi, tog över hans kropp. För första gången som medium gick Benny in i en form av transmediumskap.

– Det här låter förstås märkligt men jag blev en annan person, kände inte igen mig själv. Efteråt sa Lasse att han fått så många bevis för att jag haft kontakt med Hilma att det inte fanns någon som helst tvekan om att andevärlden finns nära oss.

Dofterna kom först

Benny beskriver Hilma af Klint som en mjuk, kvinnlig men samtidigt androgyn person. Karismatisk, envis och inkännande, en stor visionär och en superestet med ett vackert språk. 

– Hon bodde faktiskt i Helsingborg i många år, samma stad där jag som barn blev påkörd av en bil och hade en nära döden-upplevelse, säger Benny. Jag färdades genom ljustunneln över till andra sidan, fick min mediala gåva och skickades tillbaka ner på jorden för att använda den.

– När andevärlden kommer börjar det alltid med dofter för mig. Första gången Lasse var här och vi fick kontakt med Hilma, doftade det tydligt av gammeldags rosenvatten. Kanske använde hon det. Likadant är det när min mormor kommer igenom, då får jag doftförnimmelser av den danske kungens bröstkarameller som hon alltid åt.

Hilma var före sin tid och hon visste det. Vad beror det då på att hon blivit så stor nu?

– Det var dags, säger Benny. Hon försökte en gång under sin levnad att göra en utställning men blev hånad. Därför gömdes hennes konst undan och hon bestämde att den inte skulle få visas förrän 20 år efter hennes död.

– Hilma tillhörde överklassen, var aristokrat, därför var det extra illa att hon gick utanför normen. Men Hilmas pappa accepterade att dottern ville bli konstnär, för hon förverkligade hans egen dröm. De stod varandra mycket nära.

Återkommer snart

Lasse Hallström har varit öppen med att han använt ett medium i arbetet med filmen om Hilma och det kommer vi även att kunna läsa i filmens eftertext.

– Hon kommer snart att inkarnera till jorden igen, Hilma är en kvinna som behövs, säger Benny. Och hon blir ännu större i nästa liv. För har du så mycket kunskap och har kommit så långt som hon, är det klart att du tar det med dig. Om hon hade levt idag hade hon varit en världsprofil. Tänk bara vilka framgångar hon har nu, i sin frånvaro!

Benny medger att detta är det största han gjort som medium och han känner ödmjukhet och tacksamhet för att ha utvecklats under projektet. Och för en fin vänskap med familjen Hallström-Olin.

– Att vara medium är inte ett yrke utan ett kall och jag har vigt mitt liv åt detta. Jag har gjort mängder av seanser, kanske träffat tusentals själar från andra sidan. Men att möta Hilma af Klint är en av mina starkaste upplevelser. Jag kände mig utvald. Jag tror att det var hon som sammanförde Lasse och mig, som skapade kontakten mellan New York och Limhamn.

Hilma af Klint, 1862–1944, var en pionjär inom abstrakt måleri och en av de första kvinnor som utbildades vid Kungliga konstakademien i Stockholm.

Tidigt deltog hon i spiritistiska seanser och med gruppen De fem ägnade hon sig åt religiösa sammankomster. Hon mottog budskap från andevärlden om att skapa Målningarna till templet, 193 verk, som tillhör de allra första abstrakta konstverken i västvärlden. Hon var övertygad om att det fanns en inre värld, lika verklig som den yttre.

Visionen var att hennes konst skulle påverka människans medvetenhet men hon insåg att samtiden inte var mogen. Hon efterlämnade 1 300 verk vid sin död, endast ett fåtal personer hade sett dem och i en av sina 125 anteckningsböcker har hon skrivit att verken inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död.

Moderna Museet Stockholms Hilma af Klint-utställning 2013 följdes av sex stora europeiska utställningar. Totalt sågs de av en miljon människor. Intresset växte internationellt och utställning på Guggenheim-museet i New York lockade 600 000 besökare.

Höjdpunkten är De tio största, målningar från 1907, som alla är 3,30 x 2,40 meter stora och målade i en färgskala som inte fanns på den tiden.