Solvarning!
Här är några exempel på preparat som kan öka hudens känslighet för sol:
- Antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel som cremer och geler.
- Kortisoncremer.
- Lotioner och preparat för akne.
- Sulfapreparat och en del antibiotika.
- Vissa antidepressiva läkemedel (så kallade tricykliska läkemedel).
- Lugnande mediciner.
- P-piller och andra östrogenpreparat.
- Smärtstillande.
- Vissa allergimediciner.
- Naturläkemedlet Johannesört.
- Vissa läkemedel mot högt blodtryck.
Källa: Läkemedelsverket, Akademiska sjukhuset.
Var också försiktig med…
Parfymer. Vissa (ofta lite billigare) parfymer kan innehålla små halter psoralener och andra substanser som ökar solkänsligheten och kan ge upphov till bruna fläckar i huden.
AHA-krämer. Tar bort lite av översta hornlagret som är en del av vårt naturliga solskydd vilket gör att de ultravioletta strålarna lättare kan passera in i hudens djupare delar.
A-vitaminsyra. Ingår i cremer vid aknebehandling och har samma effekt som AHA-cremer.
Växtextrakt. Finns i vissa hudcremer och kan ge reaktion.
Källa: Läkemedelsverket, Akademiska sjukhuset.
Visst är solen både härlig och nyttig. Men det gäller att passa sig om man äter medicin. Vissa läkemedel gör att huden blir mer känslig för solljus än normalt, vanliga exempel är antibiotika som Vibramycin och Doxycyklin och vissa läkemedel mot acne.
– Man kan bli röd som när man bränt sig i solen och få fula utslag och blåsor i huden, som en allergisk hudreaktion. Efteråt kan man få bruna pigmentfläckar eller stråk på huden av skadorna, förklarar Harry Beitner, överläkare och specialist i hudsjukdomar vid Karolinska Sjukhusets hudklinik
– Den vanligaste tetracyklinmedicinen vid behandling av acne, Tetralysal, ger inte denna biverkan, men har man fått någon form av tetracykliner bör man vara försiktig i solen, säger Harry Beitner.
Även läkemedel i form av plåster, smärtgel och creme som smörjs på huden mot muskelvärk, kan ge brännskador.
– Antiinflammatoriska cremer och geler som innehåller getakonasol, ibuprofen eller diklofenak, kan ge ökad ljuskänslighet och man bör inte smörja in sig innan man solar.
Det är framförallt den långvågiga ultravioletta strålningen, UVA, som reagerar med medicinerna. Att åka bil eller sitta innanför en glasruta tunnklädd i starkt solksken kan vara riskfyllt eftersom UVA-strålningen tar sig genom glasrutor.
– Att huden reagerar med rodnad, blåsor och brännskador beror på att solljuset orsakar en biokemisk reaktion som ger upphov till en inflammation i huden.
Bästa sättet att skydda sig är att vistas i skuggan när solen är som starkast mitt på dagen, använda luftiga men tätvävda kläder och hatt, och solcreme med hög solskyddsfaktor, lägst 30, på kroppsdelar som inte täcks av kläder.
– Håll upp plagget mot en lampa och testa om du är osäker på om det stänger ute de ultravioletta strålarna. Går synligt ljus genom tyget, passerar även den osynliga ultravioletta strålningen.
Harry Beitners råd är att undvika solbad och bar överkropp om vid arbete i trädgården. Huden kan reagera snabbt på solen. Rodnaden kan komma redan inom en timme.
– Är skadan skedd får man lägga ett lugnande omslag som lindrar hudbesvären. Får man mer utbredda skador bör man söka hjälp, och sedan får man ta lärdom.
