“Stroke? Men jag är ju bara 28!”

Anna Sturk var bara 28 år och hade för några timmar sedan fött sitt första barn när hon plötsligt upptäckte att hon inte kunde kontrollera sin vänstra arm. Först skrattade hon bara åt det, men snart insåg hon allvaret …

Checklista för stroke!

Misstänker du att någon har drabbats av stroke? Följ AKUT-checklistan:

 

A – Ansikte. Be personen le och visa tänderna. Om mungipan hänger – ring 112!

K – Kroppsdel. Be personen lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Om en arm faller – ring 112!

U – Uttal. Be personen säga en enkel mening, till exempel: “Det är vackert väder i dag.” Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord – ring 112!

T – Tid. Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare behandling sätts in, desto mindre blir skadorna.

Visste du att…

… 30 000 personer drabbas av stroke varje år?

… störst risk för stroke har de som inte studerat vidare efter grundskolan?

… risken för hjärtinfarkt bland yngre medelålders kvinnor med kort utbildning har ökat med 45 procent sedan mitten av 1990-talet?

… stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige?

Fakta: Hjärt-Lungfonden

 

Var 17:e minut drabbas en svensk av en blodpropp eller blödning i hjärnan, även kallat stroke. En sjukdom som kommer som en blixt från klar himmel och brukar vara mycket skrämmande.

 

Men inte för Anna Sturk. När stroken slog till och hennes vänstra arm inte lydde henne, strax efter att hon fött sin son, reagerade hon först genom att tycka att det var roligt.

– Vi var så uppe i varv efter att ha blivit föräldrar att vi mest skrattade åt det hela, ler Anna åt minnet från BB i Trollhättan.

– Min sambo PerAnders och jag insåg inte hur allvarligt det var förrän senare…

 

Just nu haglar rapporterna om att allt yngre människor drabbas av stroke. Drygt 20 procent fler kvinnor mellan 35-44 år får stroke idag jämfört med för 20 år sedan. Anna var till och med yngre än så när hon drabbades för snart tre år sedan. Då var hon bara 28 år och hade inte en tanke på att hon skulle kunna få stroke.

– Jag trodde att jag var kärnfrisk! Men undersökningar visade senare att jag faktiskt hade ett hjärtfel. Det var därför jag hade fått en blodpropp i hjärnan…

 

Det är fridfullt hemma hos familjen Sturk i Lilla Edet norr om Göteborg. För fyra år sedan bosatte de sig på en mysig röd gård mitt ute i skogen och när vi hälsar på är det dags för favoritsysselsättningen – bokläsning med Hjalmar, 2 år. Lillasyster Agnes-Cecilia är bara fem månader gammal och anledningen till att Anna är mammaledig från sitt arbete som tågvärd på SJ AB.

 

Förutom att läsa älskar alla i familjen att vistas ute i skogen där de leker, promenerar och plockar bär och svamp. De tycker om att hålla sig aktiva och Anna har som sagt hållit sig frisk genom åren, förutom att hennes blodtryck har varit lite högt ibland.

– Min graviditet var som en dröm när jag väntade Hjalmar, minns Anna. Allt gick smidigt tills det var dags för pojkens födelse den 14 juli 2010. Jag hade gått 19 dagar över tiden och till slut satte de igång förlossningen.

– Allt gick hur bra som helst, men nio timmar efter födseln började jag blöda rejält, livmodern hade inte dragit ihop sig ordentligt. Jag avskyr synen av blod och fick medicin mot blödningen, som snabbt stannade upp.

– I samma veva upptäckte personalen att jag gick konstigt, jag haltade lite på ena benet. De frågade hur jag kände mig men jag mådde hur bra som helst!

 

När Anna skulle greppa vattenglaset på bordet, missade hon det och hamnade vid sidan om. Hennes vänstra hand och arm gick plötsligt inte att styra utan levde sitt eget liv.

 

Anna och PerAnders skämtade och skrattade först åt det hela, men insåg snart allvaret när personalen såg bekymrad ut. Först misstänkte de att Anna reagerade på det viset eftersom hon känner ett starkt obehag när hon ser blod. Hade hon kanske fått en chock?

 

 Medfött hjärtfel

Anna skickades på hjärnröntgen som inte visade något ovanligt. Armen och handen fortsatte däremot att krångla och lydde henne inte, den kunde hamna någon helt annanstans än vad som var meningen.

 

En ny röntgen, den här gången en datortomografi, visade en ärrbildning på ett blodkärl i hjärnan. Det var beviset på att där hade suttit en blodpropp. Den fanns dock inte längre kvar utan hade lösts upp av sig själv.

– Jag blev nog först mest förvånad över att jag hade drabbats av blodpropp, beskedet var verkligen oväntat, säger Anna. Men jag kände mig så tacksam för att det var jag och inte lille Hjalmar som var dålig. Det är ju alla mammors skräck att deras barn ska bli sjuka.

– Jag fick Trombyl, blodförtunnande medicin, som jag har fortsatt att ta sedan dess. Medicinen måste jag äta livet ut.

 

Några veckor senare hade allt återgått till det normala och handen betedde sig som vanligt igen, förutom att Anna inte riktigt återfick styrkan i den.

 

Ett par månader senare blev hon kallad till utredning kring sin stroke. Läkarna ville ta reda på varför hon drabbats i så unga år, trots att hon inte var överviktig eller hade haft några varningstecken.

 

När läkaren berättade att han ville undersöka Annas hjärta blev hon inte det minsta orolig.

– ”Visst, kolla gärna mitt hjärta” sa jag till läkaren. Jag var övertygad om att det inte var något fel på det. Men röntgen visade att jag hade ett medfött hjärtfel, ett hål mellan hjärtats två förmak. Därför hade proppen kunnat leta sig upp till hjärnan; den hade smitit in genom hålet och vandrat uppåt.

– Jag fick även veta att gravida har större risk än andra att bilda blodproppar.

 

Utöver det upptäcktes det att Anna är APC-resistent, vilket en av åtta svenskar är. Det är ett ärftligt tillstånd som leder till att hennes blod koagulerar snabbare, med följden att hon lättare bildar blodproppar i kroppen.

– Jag kände en stor lättnad över att allt det här kom fram, så att man kunde förhindra att det skulle hända igen, förklarar Anna.

– Läkarna bestämde sig för att täppa till hålet mellan hjärtats förmak, så att jag slapp få en ny stroke. Jag sövdes när de gick in genom en ven i ljumsken för att utföra ingreppet. Läkarna var otroligt duktiga och allt gick över förväntan, jag fick åka hem redan dagen därpå.

– Vilken tur att de hittade hjärtfelet och åtgärdade det! Annars kanske jag hade fått mycket större bekymmer längre fram. Tänk om en stor blodpropp hade bildats och börjat vandra i kroppen…

 

Gravid igen

Anna brukar inte oroa sig eller jaga upp sig lättvindigt. Därför förlorade hon aldrig fattningen när hon fick beskedet om blodproppen och hjärtfelet.

– Jag är nog ganska lugn och stressar inte upp mig i onödan. Jag valde att ta sjukdomen som en varningssignal; att tänka mer på att ta väl hand om mig, äta nyttigt och träna.

 

Med tiden började Anna ändå fundera över allvaret i det hela. Därför ventilerade hon en del med vänner och familjemedlemmar.

– Mina föräldrar och tre systrar var nog oroligare än vad jag var. Idag har jag accepterat faktum och känner mig trygg med vår fina vård. Den är guld värd!

 

När Anna blev gravid igen med Agnes-Cecilia fick hon lära sig att ta sprutor på sig själv varje dag, med blodförtunnande medel. Det måste många gravida göra som har APC-resistens, för att undvika stroke.

– De första sprutorna var jobbiga att ta men efter det fungerade det bra, berättar hon.

 

Sedan Anna fick stroke har hon tillfälligt fått tillbaka symtomen i sin vänstra hand tre olika gånger. Styrseln i handen har återigen försvunnit under kort tid och hon har blivit inlagd för utredning, gjort flera neurologiska tester och röntgats på nytt.

– Tack och lov har det inte berott på en ny blodpropp utan de misstänker att orsaken är en retning på ärrbildningen som finns på blodkärlet i hjärnan. Problemet med handen har infunnit sig när jag känt mig trött och utmattad, så kanhända har det spelat in.

– Visst är det besvärligt att drabbas men nu vet jag att det är relativt ofarligt. Läkarna säger att det är minimal risk att jag ska få en ny propp.

 

Anna hade lyckan på sin sida som drabbades så lindrigt av sin blodpropp i hjärnan, det har hon insett nu.

 

Bara cirka en femtedel av dem som får stroke får lindriga symtom.

– I efterhand har jag förstått hur fantastiskt det är att jag är frisk. Alla jag känner säger att jag har haft en enorm tur, och visst har de rätt. Jag känner mig mycket lyckligt lottad.

 

 

Viktigt att snabbt komma till sjukhus!

Nils Wahlgren är professor i neurologi och överläkare på Neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

 

Vad är stroke?

– Det är ett namn på två sjukdomar som drabbar hjärnans blodkärl – blodpropp och hjärnblödning. Vid hjärnblödning spricker ett blodkärl och vid blodpropp blockeras kärlet av levrat blod. 85 procent av all stroke orsakas av blodpropp och resten av hjärnblödning.

 

Vilka är symtomen vid blodpropp?

– Ett plötsligt insjuknande, ofta med förlamning som följd. Sitter proppen i den delen av hjärnan som styr vänster arm och ben, påverkas till exempel de kroppsdelarna. Andra vanliga symtom är att synen, talet och känseln påverkas. Huvudvärk och yrsel förekommer också.

 

Är det vanligt att få lindriga symtom som Anna i reportaget?

– En förlamning kan gå över snabbt, förbättras sakta under åratal eller stanna kvar för evigt. Ungefär 20 procent får lindriga symtom med fullständig återhämtning. Lika många avlider av sin stroke och 30 procent blir så svårt skadade att de har svårt att klara sig själva, till exempel sköta sin hygien.

 

Varför drabbas allt fler av stroke?

– Tyvärr ökar antalet fall markant bland yngre och medelålders, 20 procent av dem som drabbas är under 65 år. Varför vet vi inte med säkerhet men riskfaktorer är övervikt, rökning, diabetes typ 2 samt högt blodtryck och kolesterolvärde.

– Vi ser även en ökad risk vid vissa hjärtsjukdomar. 25 procent får en blodpropp på grund av hjärtsjukdom och förmaksflimmer är den vanligaste orsaken. Hål mellan hjärtats förmak ger även en ökad risk. 20-25 procent av alla svenskar har ett hål mellan förmaken, de flesta utan att veta om det.

 

När bör man söka läkare?

– Så fort du får några av ovanstående symtom. Om förlamningssymtomen släpper bör du ändå söka hjälp, det kan nämligen komma fler proppar. Det är viktigt att snabbt komma till sjukhus vid minsta misstanke om stroke eftersom det kan rädda liv och minska risken för bestående men.

 

Vad finns det för behandling vid blodpropp?

– Vi ger propplösande medicin. Vid större blodpropp kan vi gå in i blodkärlet via ljumsken och dra ut den. De som har haft en propp måste äta Trombyl, ett blodförtunnande medel, resten av livet. Har du förmaksflimmer bör du däremot ta Pradaxa eller Waran, som fungerar på liknande sätt.

 

Anna i reportaget har APC-resistens. Vad är det?

– En miljon svenskar har APC-resistens vilket innebär att blodet kan levra sig för mycket, så att man lättare kan få blodproppar. Tillståndet är ärftligt och nyttigt att veta om man har vid till exempel en graviditet eller operation, då man kan ge proppförebyggande medicin.

Scroll to Top