Drabbar många
Tänk att en axel, en ganska liten del av vår kropp, kan ställa till så mycket problem och smärta. Enligt statistiken så drabbas närmare två miljoner människor i Sverige någon gång av just axel- och/eller nackproblem. Men turligt nog är de flesta axelsjukdomar av övergående natur.
Det finns en rad sjukdomar som ger smärta i axelleden.
Den som någon gång drabbats av “kalkaxel” vet att det är en riktigt smärtsam upplevelse!
– Ja, det kommer ibland patienter som är övertygade om att de brutit en axel eftersom de har så fruktansvärt ont, berättar Fredrik Nielsen, som är ortopedläkare vid Hallands sjukhus i Varberg.
– Då rör det sig inte allför sällan om just akut kalkaxel.
Orsaken bakom den typen av besvär kan vara att man ansträngt axeln för hårt. Men ibland kan problemet komma utan minsta överbelastning.
– I grunden rör det sig om en degeneration, det vill säga en åldersförändring av muskler och senor kring axelleden. Det leder till att man lättare drabbas av kalkaxel, förklarar Fredrik Nielsen.
Då smyger sig små kristaller av kalk in i den slemsäck som finns invid axelleden. När kroppen reagerar på detta och vill få bort kalken, så skapas en inflammation. Det är denna som gör så ont.
Hängande arm
– Vi läkare känner ofta igen en patient med kalkaxel på långt håll. Vanligast rör det sig då om en kvinna mellan 40 och 60 år och när hon söker hjälp kommer hon in på mottagningen med ena armen hängande längs kroppen och med andra armens hand som skydd över den onda axeln.
Man kan ställa diagnos vid kalkaxel på olika sätt. Bland annat syns förkalkningen på röntgen och vid ultraljud.
– Men vanligast är att man gör en klinisk undersökning, även om man får ta det lite försiktigt. Då mäter man rörligheten och känner efter vilka senor som ömmar.
Kan läkaren konstatera att det rör sig om kalkaxel får patienten lokalbedövning och en injektion av kortison mot axelns slemsäck. I de flesta fall ger det en snabb och varaktig lindring.
– Men ibland kan kalkaxeln faktiskt bli kronisk och då brukar en titthålsoperation för att tömma förkalkningen vara bästa behandlingsalternativet.
Men det är inte bara en kalkaxel som kan skapa problem.
– Det finns en rad andra sjukdomar i axelleden. En är så kallad “inklämd sena”, impingement, som kan orsakas av pålagringar på skelettet, en bensporre, som minskar utrymmet i axelleden. Det drabbar främst personer som har ett tungt eller monotont arbete. Förhoppningsvis kan sjukgymnastik, egenträning och en förbättrad arbetsställning minska problemet.
Titthålsoperation
– Men har man haft besvär under många år kan det vara svårt att töja ut ledkapseln igen och då brukar man göra en titthålsoperation och slipa ner bentaggen som ligger och trycker.
Så har vi det som brukar kallas “fryst axel”, frozen shoulder.
– Det är ett besvärligt problem som ofta drabbar medelålders, både kvinnor och män, och beror på att ledkapseln stelnat. Till att börja med gör det rejält ont och kan då likna andra axelproblem. Men med tiden blir patienten allt stelare samtidigt som smärtan faktiskt avtar i styrka.
– Turligt nog har just den frysta axeln en stark tendens att självläka. Nio av tio patienter blir helt bra, även om det kan ta lång tid, ibland upp till två år.
– Ett annat mycket vanligt problem är broskslitage och ledsvikt – det vill säga artros – i axelleden. Artros beror på ärftlighet, tidigare skador eller sjukdomar som reumatism. Vid artros förvärras värken i axeln vid belastning och sjukgymnastik, och kortisonsprutor har tyvärr ingen varaktigt smärtstillande effekt.
