Mina värden var skyhöga – först nu förstår jag hur allvarligt det var!

Högt blodtryck – det här händer på vårdcentralen

Symtom: Inga. Huvudvärk kan förekomma vid ett mycket högt tryck. 

Vad gör doktorn: Mäter blodtrycket med blodtrycksmanschett.

Behandling: Mediciner och livsstilsförändringar som motion och viktnedgång.

Återkontroll: Vanligen två gånger om året. En gång hos doktorn och en gång hos distriktssköterskan.

Högt blodtryck ska tas på allvar

Här svarar Hemmets Journals husdoktor Rickard Ekesbo, Dalby vårdcentral, på våra frågor om högt blodtryck. 

Vad menas med blodtryck?
– Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen och blodtrycket är trycket i artärerna (blodkärl). Blodtrycket mäts med två siffror, t ex 120/80 mm Hg. Den första siffran är övertrycket och det bör ligga på högst 140. Undertrycket bör vara 90 eller lägre. 

Märker man att man har högt blodtryck?
– Nej, det luriga är att du oftast inte märker något. De som har över 200 i övertryck kan få huvudvärk.  

Kan jag alltså vara ovetande om högt blodtryck tills jag plötsligt drabbas av stroke?
– Ja, så kan det vara. Stroke får i stort sett bara den som har högt blodtryck, det är annars mycket sällsynt att drabbas. Det gäller att ta högt blodtryck på allvar för är du obehandlad finns dessutom en förhöjd risk att få hjärtinfarkt, njur- och ögonskador samt att utveckla demens.  

Hur många är drabbade?
– Man uppskattar att 1,8 miljoner svenskar har högt blodtryck, då är även oupptäckta fall inräknade. Högt blodtryck ökar vid stigande ålder och vid 65 är fler än hälften av alla drabbade. 

Vad orsakar högt blodtryck?
– De vanligaste orsakerna är hög vikt, ärftlighet och diabetes; hälften av alla typ 2-diabetiker har högt blodtryck. Mindre vanliga orsaker är hormonrubbningar från binjure eller kärlförträngningar. Dessutom finns kopplingen till ett högt kolesterolvärde.  

Varför förändras trycket så ofta?
– Trycket ska gå upp vid fysisk aktivitet och det kan även öka vid stress. Det är meningen att trycket ska pendla och att det ska går ner på natten.  

Hur ställer du en diagnos?
– Vi mäter blodtrycket med en blodtrycksmanschett som pumpas upp kring överarmen. Tre gånger ska den visa mer än 140/90 för att man ska få diagnosen. Helst ska patienten även bära en 24-timmars blodtrycksmanschett som är kopplad till en dosa som regelbundet läser av trycket.

– De patienter som inte får ett sänkt tryck under natten kräver mer uppmärksamhet vid behandling. 

– Vi tar också blodprover och kontrollerar alltid blodfetter (kolesterol), blodsocker och gör en EKG-mätning av hjärtat.  

Vad finns det för behandling?
– Vid en måttlig förhöjning, 140–180 i övertryck, ber vi som regel patienten komma tillbaka efter 3 veckor för att mäta trycket på nytt innan vi tar ställning till behandling.

– Har patienten mer än 180 i övertryck sätter vi direkt in tablettbehandling. Vi börjar ofta med en vätskedrivande medicin och/eller en ACE-hämmare. Vi kan även ge betablockerare, som även används som hjärtmedicin. Sedan finns det ytterligare mediciner som kan hjälpa. Det är vanligt att kombinera olika mediciner med olika verkningsmekanismer. 

Tydligen blir inte alla hjälpta av medicinerna?
– Det stämmer, vid en studie kom 63 procent av våra patienter inte ner tillräckligt i tryck. Då måste man prova andra mediciner, det finns 15–20 olika att välja mellan. Det forskas även hela tiden och det är nya mediciner på gång med nya verkningsmekanismer.

– Problemet kan ibland bero på att patienten inte tål sina mediciner och därför slutar ta dem. Eftersom man inte känner av högt blodtryck kan det också vara lätt att glömma bort att ta sin medicin.  

Ger blodtrycksmediciner många biverkningar? 
– De kan ge biverkningar, men då ofta i ett tidigt skede. I sådana fall finns det andra mediciner att välja mellan.

– Om du får medicin för en annan åkomma ska du inte sluta att ta din blodtrycksmedicin på eget bevåg. Informera din doktor istället. De flesta blodtrycksmedel fungerar bra tillsammans med andra mediciner. 

Kan jag själv påverka mitt blodtryck?
– Det är bra att gå ner i vikt om du är överviktig och att motionera. Rör på dig 30–45 minuter om dagen, promenader räcker.

– Det finns belägg för att saltfattig mat kan sänka blodtrycket. Vin i måttliga mängder är bra för hjärta och kärl, men ett för högt alkoholintag kan leda till ett förhöjt blodtryck. Sluta dessutom att röka.

– Stress höjer blodtrycket över hela dygnet, vilket är ogynnsamt. Det är viktigt att du själv funderar på vad som leder till stress och om du behöver ändra på något i ditt liv. Många kan t ex känna sig stressade av arbetslöshet, dålig stämning på jobbet, ett dåligt äktenskap eller kanske frånvaro av en partner. Det är mycket individuellt vad som stressar oss. 

Kolesterol är ett fett som kroppen behöver, men för höga värden ökar risken för hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke. Precis som vid högt blodtryck får man inga symtom, vilket är förrädiskt.  

De flesta får förhöjda kolesterolvärden för att de äter för mycket och fel mat, t ex mättade animaliska fetter som finns i mjölk, ost, smör och kött.   

Du mäter ditt kolesterolvärde genom ett enkelt blodprov på vårdcentralen och det ska helst ligga på 5 mmol/l eller under. Värdet är på gränsen till högt om det ligger mellan 5,1 och 6,5 och är det över 6,5 mmol/l räknas det som högt. Hjälper det inte att ändra kosten, motionera och att sluta röka, finns det medicin som sänker värdet.

Vid årsskiftet kommer en ny blodtrycksmedicin till Sverige. Det är första gången på tio år som en medicin med en helt ny verkningsmekanism släpps på marknaden.  Medicinen Rasilez hämmar renin, ett ämne i kroppen som sätter igång en process som kan leda till högt blodtryck.

Statistik visar att medicinen ensam sänker blodtrycket mer än andra vanligt använda läkemedel. I kombination med andra blodtrycksmedel kan medicinen dessutom sänka blodtrycket ytterligare. Den kan alltså hjälpa de patienter som idag har svårt att få ner sitt blodtryck till en normal nivå. Sänkningen sker dessutom under 24 timmar.