Jag har ca 16.000 kr i månaden minus skatt och jag tror att min sambo har ungefär detsamma. Han betalar mig 5.000 kr per månad och då ingår allt utom öl som han får betala själv. Vi har en hund som jag betalar maten för, men om den blir sjuk delar vi kostnaderna. Jag har ca 100.000 kr kvar att betala på huslånet. Och värme, vatten och sophämtning kostar ca 25.000 kr per år. Sedan tillkommer fastighetsskatten.
Jag arbetar ofta över för att få det att gå runt. Ska 5.000 kr räcka till mat, hyra, tvätt och hygienartiklar – ja, allt som behövs i ett hushåll? Vad ska man betala till mat och boende när man är sambo? Ska man inte betala för slitage av huset? Jag vet inte hur jag ska klara detta ekonomiskt.
För att få både bättre kontroll över och en upplevd rättvis fördelning av gemensamma utgifter tror jag att ni skulle ha glädje av en i ämnet grundläggande broschyr. Konsumentverket utger varje år en Råd & Rön Extra, som just handlar om “Koll på pengarna” och ger vägledning om vad som är skäliga levnadskostnader för hushåll av olika storlek. Ni kan ju också under några månader föra kassabok över alla gemensamma utgifter som mat, hygien, TV, telefon, hemförsäkring, dagstidning m.m. Utifrån de faktiska kostnaderna tror jag att ni sedan skulle ha nytta av att gemensamt göra upp en budget. För att den ska gå ihop så kanske ni måste spara på vissa tidigare utgifter, men kan kanske i gengäld ibland kosta på er något som ni båda gillar och prioriterar. Förutom dessa – och andra – gemensamma kostnader, så är det naturligtvis viktigt att din sambo till dig varje månad betalar en summa som hyreskostnad, vilken bör täcka hälften av alla driftskostnader som vatten, el, värme, sophämtning m.m. Därutöver behöver han ju betala till dig en skälig summa till dina kapitalkostnader för huset – precis som till vilken annan hyresvärd som helst. Den summan kan du naturligtvis reducera om du dels har råd och dels tycker att du vill ersätta honom för eventuellt praktiskt arbete på och i huset.
Det viktigaste i dagsläget tror jag är att ekonomin blir en för er båda gemensam angelägenhet och inte något som du nu ensam måste reda ut efter bästa förmåga. Inga aldrig så detaljerade regler angående fördelning av utgifter kan ersätta den trygghet och tillfredsställelse som ligger i att skötseln av ekonomin är och förblir ett gemensamt ansvar i en relation. Lycka till med att få din sambo att se det positiva i att dela det ansvaret med dig.