Hon vann Allt för Sverige: “Jag föll till marken när kamerorna hade stängts av”

Hon har slagit rekord i simning, arbetat i krigshärdar och tränat delfiner. Förra året bjöd på ännu ett stort äventyr för amerikanska Erika Newell. Som vinnare av tittarsuccén Allt för Sverige fick hon träffa hela sin stora svenska släkt.

Erika Newell

Ålder: 38 år.
Familj: Pojkvännen Arthur Mendoza, mamma Sandy, storasyster Kierstin, storebror Karl, lillebror Jon-Erik och hunden Chiquita. Harvey, en nordamerikansk opossum, bor i vanliga fall på zoo men hälsar ofta på hemma hos Erika.
Bor: I Panama City, Florida. Kommer ursprungligen från Connecticut på USA:s östkust.
Gör: Jobbar som kurator på ett zoo.
Aktuell: Vinnare av den tionde säsongen av Allt för Sverige.

Med 95 dollar på fickan påbörjade paret Alma Eriksson och Hjalmar Nilsson Lind den 4 september 1906 den långa sjöresan över Atlanten till sitt nya hemland USA. Precis 115 år senare klev Almas och Hjalmars barnbarnsbarn Erika Newell i land i Helsingborgs hamn där hennes gammelmormor och gammelmorfar tog sina sista steg på svensk mark.

Alla som följt den senaste säsongen av SVT:s Allt för Sverige fick bevittna hur programledaren Anders Lundin upplyste en rörd Erika om att hon stod på exakt samma plats där hennes mormors föräldrar tog farväl av sitt barndomsland. Senare i programserien fick tittarna följa med Erika till Almas och Hjalmars svenska hemstad Uppsala.

– Det var helt otroligt att befinna sig på platsen där deras kärlek tog sin början. Att över hundra år senare stå på gatan emellan husen där Hjalmar och Alma bodde innan de blev ett par kändes så surrealistiskt. Mötet mellan dem utgör ju kärnan till mitt eget liv, konstaterar Erika förundrat.

Erika har svenskt påbrå på både sin mammas och sin pappas sida. Hennes föräldrar träffades 1969 i en park i New Jersey som blivit en samlingsplats för svenskättlingar. Under sin uppväxt uppmuntrades Erika och hennes tre syskon att värna om sitt svenska arv.

– Det var framför allt mamma och min gammelmoster Ingeborg som höll liv i de svenska traditionerna. Ingeborg var den som lärde alla i släkten svensk folkdans. Min mamma reste till Sverige för att dansa folkdans i tidiga tonåren och fick i samband med det träffa kungen. Mina föräldrar var båda riktigt duktiga folkdansare. Det var så roligt att titta på dem när de svängde runt. Själv var jag bättre på att dansa runt midsommarstången och sjunga Små grodorna.

Hon vann Allt för Sverige:
Anders Lundin var som vanligt programledare för Allt för Sverige.
Foto: Martin Frick/SVT

En av tio lyckliga

Trots att lucia och de flesta andra svenska högtider och traditioner som familjen Newell höll hårt i hade förts vidare från mamma Sandys släkt visste de mer om pappa Glens svenska förfäder.

– På den sidan finns det mer dokumentation och också fler personer som är villiga att se tillbaka på sin historia. På min mammas sida visste ingen någonting om vad som hänt i vår släkt innan Alma och Hjalmar steg av Amerikabåten.

Efter tips från en släkting bestämde sig Erika för att söka till Allt för Sverige för att få reda på mer om sitt ursprung. Glädjen över att vara en av de tio lyckliga sökanden som blivit uttagna till programmet grusades en aning när corona-pandemin satte stopp för den planerade inspelningen sommaren 2020. I slutet av juli förra året kunde Erika till slut sätta sig på planet till Danmark. Därifrån åkte deltagarna vidare med båt till Helsingborg så att de i likhet med sina svenska förfäder skulle anlända till det nya landet sjövägen. Erika, som till vardags är bosatt i soliga Florida, hade resväskan fullpackad med linnen och shorts. Men när hon anlände till Sverige möttes hon av betydligt lägre temperaturer än vad hon hade räknat med.

– Det varma fina vädret som rått tidigare under sommaren hade redan hunnit svepa förbi. Det var en besvikelse att det var så kallt. Jag var tvungen att gå ut och shoppa en jacka och andra varma kläder. På grund av det hade jag betydligt mer packning med mig när jag åkte hem än när jag kom till Sverige, minns hon med ett leende.

När Erika spatserade runt på de svenska gatorna förvånades hon över invånarnas reserverade hållning.

– Ingen mötte min blick eller log mot mig. Som amerikan är jag van vid att man tilltalar främlingar, ler och frågar sina medmänniskor hur de mår, men i Sverige är det ingen som gör så.

Hon vann Allt för Sverige:
I första avsnittet av programserien träffade Erika sin släkting Jennie och fick veta mer om sin släkt.
Foto: Meter/SVT

Många militärer

Ett desto varmare mottagande fick Erika och de andra deltagarna i Värmland där var och en av dem fick möta en av sina svenska släktingar. Erika välkomnades av släktingen Jennie vars existens hon ditintills varit omedveten om.

– Det var helt underbart att träffa Jennie. Släktbandet mellan oss blev uppenbart så snart jag såg in i hennes ögon. Trots att jag aldrig tidigare mött den här kvinnan kände jag den starkaste längtan efter att få krama om henne men på grund av pandemin var jag tvungen att låta bli.

– Jennie talade om för mig att jag hade en stor släkt i Sverige. Mötet med henne gav mig ytterligare motivation att vinna tävlingen så att jag skulle få träffa alla mina svenska släktingar på mammas sida.

Under besöket i Uppsala fick Erika veta mer om föregående generationer i släkten. För henne som har en bakgrund inom den amerikanska armén var informationen om att flera av hennes manliga förfäder tagit värvning i det militära särskilt intressant. I slutet av Erikas sex veckor långa Sverigevistelse inföll treårsdagen av hennes pappa Glens död.

– Det är alltid en svår dag för mig. Pappa var en historiefantast som tyckte om att lära sig mer om sin släkt. Även om det den här gången inte handlade om hans sida av släkten hade han älskat att jag åkte till Sverige för att söka mina rötter. På ett sätt delade jag faktiskt min Sverigeupplevelse med pappa. Jag hade med mig hans aska i packningen och spred ut den såväl i Uppsala som i Vaxholms kastell efter att jag hade vunnit. Jag vet att det egentligen är olagligt men pappa behövde få komma hem.

Hon vann Allt för Sverige:
Erika blev överraskad av hur kallt det var i Sverige på sommaren men någon dag gick det i alla fall bra med linne.
Foto: Martin Frick/SVT

Skrek rakt ut

Erika och de andra deltagarna i Allt för Sverige har fortfarande kontakt. Hon tycker att de kom varandra nära. Under programseriens gång vinkade hon av den ena efter den andra av sina medtävlare. Till slut återstod bara hon själv och jämngamla Jon Strand från Indianapolis.

– Jag vann inte en enda tävling före den allra sista, men det var å andra sidan den enda jag behövde vinna. När jag såg hur hårt Jon tog sin förlust ersattes vinnarglädjen av medkänsla med honom. Jag visste ju hur gärna han hade velat vinna och få träffa sin släkt.

I Connecticut på USA:s östkust satt storasyster Kierstin och mamma Sandy och inväntade besked om hur finalen slutat. När Erika ringde och talade om att hon vunnit hela tävlingen visste deras lycka inga gränser.

– Min rara lilla mamma skrek rakt ut. Hon hade redan före resan varit så exalterad över att ett av hennes barn till slut skulle få möjligheten att åka till Sverige.

Den riktiga segerreaktionen kom dock, till tv-teamets stora förtret, inte förrän tv-kamerorna stängts av.

– Då föll jag till marken och utbrast: “Å herregud, jag kommer att få träffa min släkt.”

Släktträffen som var vinnarpriset hölls i ett vackert naturområde nära Uppsala slott. Det visade sig att släktingen Jennie inte hade överdrivit när hon sa att Erika hade en stor svensk släkt. Omkring 60 personer slöt upp till sammankomsten.

–Vissa av dem visste inte ens om att de var släkt med varandra. Det var överväldigande att möta allihop. Det enda tråkiga var att det gick för fort. Vi kunde ha hållit på i tre dagar men vi hade bara ett par timmar på oss och merparten av den tiden gick åt till att komma underfund med vilka förfäder som förband oss med varandra.

Ny syn på hemlandet

Ett av de mest minnesvärda ögonblicken var mötet med släktingen Annika som Erikas mamma Sandy hade träffat när hon som ung besökte Sverige.

– Annika hade med sig bilder på min mamma och en liten armbandsberlock som hon fått av mamma då de möttes i tonåren. Hon var så förväntansfull att hon hade tårar i ögonen. När min mamma var på besök hos mig i Florida i höstas hade vi ett skärmmöte med Annika. Då fick hon och mamma se varandra för första gången på många decennier.

Erika och hennes familj har efter släktträffen hållit kontakten med de svenska släktingarna på mammans sida.

– Att få återknyta släktbanden med dem är ovärderligt. Om man ser min Sverigevistelse ur ett erfarenhetsperspektiv var höjdpunkten att få fördjupa sig i den svenska kulturen och göra saker som svenskar gör. Exempelvis fick vi prova på att bastubada.

Erika menar att det är svårt att komma ut ur en sådan livsomvälvande upplevelse oförändrad. För egen del har hon fått en ny syn på sitt hemland.

– I USA lägger man så stor vikt vid pengar och hur mycket man tjänar. Det är bara jobba som gäller. Svenskar värderar ledig tid med familjen högre. Jag tycker det är helt fantastiskt att ni tar långledigt på somrarna för att vara med familjen. Det har fått mig att vilja spendera mer tid med min egen familj.

Hon vann Allt för Sverige:
Omkring 60 svenska släktingar slöt upp till den stora träffen. Många av dem kände inte till varandra heller.
Foto: Ola Fredholm

Drömjobb i djurpark

Och visst förtjänar Erika lite fler pauser i tillvaron. Det är inte för inte som hennes mamma Sandy brukar säga att Erika har gjort mer innan hon fyllde 30 än vad de flesta gör under en hel livstid. Under gymnasie- och universitetsåren var hon en framstående simmare som slog det ena rekordet efter det andra. Under sina fem år i USA:s armé simmade hon vid ett tillfälle en sträcka motsvarande en kanalsimning mellan Dover och Calais på rekordtid.

Vid det tillfället var Erika stationerad i Kuwait. Dessförinnan hade yrket fört henne till Afghanistan där hon bland annat hade till uppgift att förhöra misstänkta terrorister.

– Jag tillbringade också mycket tid ute på fältet, vilket gav mig möjlighet att bekanta mig med befolkningen i Afghanistan och förstå deras liv. Jag fick verkligen förmånen att lära känna en kultur som var helt annorlunda mot min egen.

Redan under vistelsen i Afghanistan började Erika planera för livet efter den militära karriären.

Utplaceringen i den afghanska öknen fick henne att inse hur mycket hon saknade att befinna sig i vatten. Med siktet inställt på att bli delfintränare satte Erika sig i skolbänken igen. Direkt efter utbildningen blev hon erbjuden drömjobbet i en djurpark i Florida. Efter fyra år som delfintränare arbetar hon numera som kurator på ett annat zoo där hon tar hand om alltifrån kor, höns och getter till exotiska djur som lejon, giraffer och alligatorer.

– Jag älskar att arbeta med djur, eftersom jag lär mig något nytt varje dag, berättar hon entusiastiskt.

Hon vann Allt för Sverige:
Hemma i Florida är Erika Newell omgiven av djur både på jobbet och hemma. Hennes hund heter Chiquita och i famnen sitter Harvey, en nordamerikansk opossum.

Volontär på äldreboende

Hemma finns omplaceringshunden Chiquita. Någon mänsklig avkomma kommer familjen inte att utökas med, deklarerar Erika bestämt. Barn har en tendens att driva henne till vansinne. Däremot älskar hon gamla människor. På sin fritid volontärarbetar hon på ett äldreboende.

– Äldre personer har så mycket att erbjuda oss yngre. Det är beklagligt att de inte visas större aktning i vår kultur och att inte fler tar chansen att lära sig saker av dem. När jag började volontärarbeta på äldreboendet frågade alla varför jag var där. De hade svårt att förstå att jag hade kommit dit bara för att få umgås med dem.

– Många av dem har tappat livsglädjen. Ibland tar jag med mig djur från zoo för att pigga upp dem, eller så är jag bara där och håller dem sällskap. Jag hoppas att någon gör samma sak för mig en dag.

Det har blivit dags att avrunda vårt samtal över Facetime. För mig går dagen mot sitt slut, för Erika har den just börjat. Efter intervjun planerar hon att ta en tur till stranden med sin hund.

– Jag och min pojkvän Arthur bor bara ett kvarter från de vackraste stränderna med turkost vatten. Trots det pratar vi faktiskt om att flytta från Florida framöver. Jag är en rastlös person och det känns som att det snart är dags för en ny förändring.

Någon flytt till Sverige lär det dock knappast bli.

– Det finns många saker jag uppskattar med Sverige men det är för kallt för att jag skulle kunna tänka mig att bo där. Däremot har min mamma, syster och jag pratat om att tillsammans göra en resa till Sverige nästa år eller så. Vi är väldigt angelägna om att bygga vidare på relationen med vår nyfunna svenska släkt.

Scroll to Top