Ferenc fick ett livsomvälvande paket från sina föräldrars dödsbo: ”Då kom min identitet ikapp mig”

Ferenc Flamm föddes den 4 augusti 1946. Samma datum, några decennier tidigare, föddes den svenske diplomaten Raoul Wallenberg. Att de är födda samma datum är ett sammanträffande som blir än mer fascinerande när man inser att Ferenc med största sannolikhet aldrig hade fötts om det inte var för de skyddspass som Wallenberg lät utfärda och som räddade livet på Ferencs föräldrar och två bröder.

Efter kriget greps Wallenberg av sovjetiska myndigheter. Troligen avrättades han av KGB i Lubjankafängelset i juli 1947. Men Wallenbergs goda gärning lever vidare i efterlevande till dem han räddade, barn och barnbarn och generationerna efter dem.  

– Jag tackar Raoul Wallenberg för att jag kom till världen, berättar Ferenc Flamm.

Ferenc berättar sin familjs historia i ateljén hemma i villan i Mölnlycke utanför Göteborg. Bland penslar och konstverk serverar han kaffe och wienerbröd. Då och då drar han ett bloss på pipan.

“Kände inte till något om judendomen än hatet från andra”

Sambandet mellan familjen Flamms överlevnad och Raoul Wallenbergs skyddspass funderade Ferenc sällan på innan han fyllde 40. Ferenc visste om sin judiska bakgrund men han lärde sig tidigt att det var farligt att vara jude. I det kommunistiska Ungern förföljdes inte judar av staten men det fanns en utbredd antisemitism i samhället. Därför sopade familjen sin judiska identitet under mattan och tystade ned historien. 

– Jag visste att det fanns judar i Budapest som höll sig till traditionerna. Men mamma sa att hon aldrig skulle riskera något igen. Så vi levde utan judisk identitet. Jag kunde inte alls identifiera mig med det judiska och jag umgicks inte med andra judar. Jag kände inte till något annat om judendomen än hatet från andra, säger han och fortsätter: 

– Mina föräldrar ville inte gräva ner sig i det förflutna. De ville komma vidare. Jag tror att det var en överlevnadstaktik för dem att utplåna alla minnen. Vi var helt sekulariserade, men i skolan blev jag kallad ”rutten jude”. 

Den judiska identiteten vaknade till liv många år senare. Då var Ferenc en medelålders man som sedan länge var gift och bosatt i Sverige. Hittills hade han hållit sin judiska identitet för sig själv, men när han fick ett paket på posten med några föremål från föräldrarnas dödsbo bestämde han sig för att inte vara tyst längre.

– Paketet innehöll två åldrade sabbatsljusstakar, min morfars bönbok på hebreiska, hans bönesjal, en gul davidsstjärna, som min mamma bar på sitt ytterplagg, och så två skyddspass. Jag hade aldrig sett föremålen tidigare. Mina bröder hittade dem längst in i en garderob där de låg gömda. Mina bröder blev rädda och tänkte att det kunde vara farligt att ha judiska föremål och vågade inte behålla dem. Med paketet kom hela min judiska identitet ikapp mig. 

Om paketets betydelse och hur innehållet styrde hans liv i en ny riktning, återkommer Ferenc till flera gånger.

Jagades ut ur svenskhuset

Budapest den 7 januari 1945. Det är året innan Ferenc föds. Hans föräldrar och bröder var då ett andetag från döden när ungerska nazister, så kallade pilkorsare, bröt sig in i svenskhuset familjen bodde i.

Ett svenskhus var en fastighet som Raoul Wallenberg förhandlat sig till av myndigheterna och som förklarades som svenskt territorium där judar kunde söka skydd.

I byggnaden fanns hundratals skräckslagna judar varav flera var släktingar till Ferenc. De jagades ut på gatan och de som inte orkade följa med ut i den iskalla natten sköts ihjäl på plats. Under våldsamheterna fick hans mormor en hjärnblödning och dog på gatan med morfadern bredvid sig.

Släktingarna våldtogs och dödades

Hans mamma, med Ferencs två bröder i armarna, vågade inte vända om och hjälpa sina föräldrar av rädsla för att själv bli skjuten. Tortyren fortsatte sedan i en av pilkorsarnas byggnader.

Rachel, en kusin till Ferenc, våldtogs och dödades och hundratals andra judar mördades inom loppet av några timmar. Den natten utplånades nästan hela släkten på Ferencs mammas sida. Men båda hans föräldrar och bröder överlevde mirakulöst och placerades i ghettot i Budapest. Om detta hörde han föräldrarna prata under uppväxten. 

– Mina föräldrar berättade en del om vad de hade varit med om, men de berättade inte allt. Mamma orkade inte. Hon blev upprörd och pappa brukade stoppa henne innan hon bröt ihop. 

Ferenc hörde också föräldrarna berätta historien om Raoul Wallenberg och det skyddspass som hans mamma fick kämpa sig till. 

– Mamma hade vägrat att lämna svenska ambassaden om hon inte fick två passbilder på sönerna intill sin egen, berättar Ferenc och sträcker sig efter föräldrarnas skyddspass.  

– De här räddade deras liv. Det är fantastiskt. Min familj kunde inte resa med passen så egentligen var de helt värdelösa, bara papperslappar. Men Wallenberg var smart. Passen var utfärdade på fint papper och hade riktiga stämplar och intygade att personen hade tillfälligt medborgarskap i Sverige. En fantastisk lösning och genialisk bluff. 

Befriades av ryssarna

Några veckor efter den ödesdigra januarinatten 1945 befriades de av ryssarna. Familjen började om på nytt och försökte lägga de traumatiska upplevelserna bakom sig. Föräldrarnas minnen och berättelser från kriget var saker som Ferenc lät bli att tänka på. Ändå fanns de inom honom. Mammans posttraumatiska stressyndrom gick i arv till Ferenc. Det inser han nu när han ser tillbaka med mogen blick.

– Jag hade oförklarliga mardrömmar som barn. Och jag skakade varje gång jag hörde en ambulans eller brandkår som påminde om flyglarm.

Med tiden blev livet svårt att leva. Kommunisterna gjorde vad de kunde för att strypa all privat verksamhet varpå pappan, som var körsnär, blev fråntagen sin firma. För hans föräldrar symboliserade Raoul Wallenberg och Sverige friheten på jorden. Landet målades med de ljusaste penseldrag. Efter kriget ville pappan flytta hit.

Men så blev det inte trots att det fanns gott om jobb och en framtid här. Ferenc tror att flytten uteblev på grund av att hans mammas nerver inte höll. Händelserna och upplevelserna från kriget satte djupa spår och gjorde henne skör. Inte heller i samband med revolutionen i Ungern 1956, då snaran runt Ungerns judar drogs åt, flyttade de.   

Ferenc blev musiker och utbildade sig så småningom på konstskola. Som musiker blev han en känd popstjärna och levde ett kringflackande liv på turné. När hans band fick kontrakt med nöjesetablissemanget Rondo i Göteborg kom han till Sverige första gången.

– Jag kom med båten från Kiel. Det var vid midsommar och solen gick aldrig ner. Det var fantastiskt. Jag hade en enormt positiv bild av Sverige eftersom mamma alltid pratade om Sverige som ett tryggt himmelrike. I Ungern hade jag sett de Bergman-filmer som var tillåtna. Sverige var exotiskt för mig och jag hade stora förväntningar. När jag såg den ljusa himlen över Sverige visste jag att jag var på rätt väg. 

Och det var under en spelkväll på Rondo som Ferenc mötte sin hustru Harrieth för första gången. 

– Det var 1973 och vi blev blixtförälskade i varandra. Det är en vacker historia. När vi träffades mer intimt berättade jag för Harrieth att jag är jude och frågade henne hur hon såg på det. Harrieth blev chockad. Varför skulle det vara ett problem? Det var en krock. Jag var van att dölja och ljuga om min bakgrund. Harrieths reaktion gjorde att jag kunde slappna av. 

Osäker framtid

Men Ferenc var ändå osäker på hur det skulle bli i framtiden och om han skulle våga satsa på ett förhållande.

– Jag vågade inte planera något eftersom jag inte visste om jag skulle få tillstånd att lämna Ungern. Men Harrieth var helt säker. Hon är fortfarande irriterad på mig för att jag velade så. Hon väntade på mig i tre år. Det är som en saga, säger Ferenc och skrattar.  

Det judiska arvet och familjens händelser under kriget började han nysta i när paketet med mammans gömda saker damp ner. Han har inte fått några ledtrådar genom sina bröder. De har aldrig kunnat prata om händelserna 1945. Ferenc tror att det har varit svårt för dem att minnas.

– Jag har ensam fått möta minnenas smärta, säger han.

I sitt konstnärliga arbete har han utforskat judiska teman och gjort en samling målningar om saknaden och längtan efter alla de släktingar som nazisterna mördade.

Sorglig överraskning

Han återkommer till hur tagen han blev när han höll i de religiösa föremålen som hans mamma gömt i garderoben och hur dessa ting kom att förändra hans liv. Samtidigt blev han rörd och kände sig illa till mods.

– Det var en sorglig överraskning också eftersom det då blev så tydligt att mina föräldrar inte vågade prata öppet om vad de hade varit med om. Det var en sorg att inse att de hade känt sig tvingade att tysta ned vår bakgrund och vår judiska identitet.

Ferenc har sökt sina rötter tillsammans med familjen. När paketet kom tog han med sig barnen till Judiska församlingen i Göteborg. Det här är något som hela familjen har vuxit i tillsammans. Ferenc kommer att tänka på när Harrieth drev på honom att söka sina rötter och varför hon tyckte att det var viktigt.

– Raoul Wallenberg räddade er för att ni var judar. Du måste göra dina föräldrars arv levande. Det känns bra att kunna göra det. Vi får aldrig glömma och upprepa historien, sade hon.