Tommy Nilsson: Känns coolt att bli farsa igen

Tommy Nilsson och sambon Linda Olsson med sitt första barn tillsammas – sonen Tim, som fyllde ett år i november förra året.

“Jag har inget bra svar på frågan varför, men mitt liv har alltid varit, och kommer nog att så förbli, som en berg- och dalbana. Just nu mår jag jättebra och är inne i en väldigt positiv fas av livet, men hur det ser ut om ett år eller ens om en vecka har förstås varken jag eller någon annan en aning om…”

52-åringen med den stora rösten kan onekligen blicka tillbaka på ett minst sagt händelserikt liv. Från uppväxten i Solna och en ytterst lovande idrottskarriär med vinst i pojk-SM i basket och tre slutsegrar i anrika S:t Erikscupen i fotboll som höjdpunkter.

– Jag hade nog talangen men inte den rätta viljan och disciplinen som krävs för att ta steget från lovande junior till etablerad stjärna på elitnivå.

Att det i stället blev musiken som tog över intresset “skyller” han på gruppen Procol Harum och albumet Grand Hotel som kom 1973. Tommy var 13 år och han säger själv att han blev helt knockad av den och att ingen annan musik, varken förr eller senare, betytt så mycket för honom.

– Jag har nog köpt den plattan 10-12 gånger genom åren och anledningen är att jag antingen hade spelat sönder den eller gett bort den till någon som jag tyckte var förtjänt av en dos riktigt bra musik!

Första egna popbandet hette Shadows of Time och första gången Tommy sjöng i en mikrofon inför en publik var på en ungdomsgård. Om det var 1974 eller -75 är han inte säker på, men att de fick 127 kronor att dela på som gage vet han eftersom kvittot finns bevarat och sitter på väggen i huset hemma i Färila.

– Egentligen ville jag spela trummor, men den platsen i bandet var upptagen så då fick det bli sångmikrofonen. Och jag minns till och med att den allra första låten jag sjöng offentligt den där kvällen på Järvagården var Creams Sunshine of your love.

Fransk succé

Så blev det gruppen Horizont och två album som nästan bara släkt och vänner köpte. Men de hade en turnéchaufför som kände en fransk skivproducent som var på jakt efter en ung, gärna blond, sångare…

– Jag var bara 19 år när jag kom till Frankrike och blev stjärna praktiskt taget över en natt. Första skivan såldes i drygt en miljon exemplar, jag fick säckvis med beundrarpost och jag var plötsligt stor idol utan att veta vad det innebar. Jag tjänade massor med pengar, levde lyxliv på eleganta hotell och flotta restauranger och tog verkligen för mig av allt det goda som bjöds mig. Vackra franska damer fanns det gott om och de tyckte väl att en lång, blond kille från Sverige var ganska exotisk och spännande.

– I min enfald trodde jag att jag hamnat i himmelriket, men att så inte var fallet fick jag hårdhänt erfara när jag blev osams med mitt franska skivbolag. De ville att jag skulle fortsätta som smörsångare medan jag ville satsa på en lite tuffare rockstil. Jag sade upp mig och de kontrade med att under flera år hindra mig från att spela in skivor för något annat bolag.

Tommy Nilsson: Känns coolt att bli farsa igen

– Jag mådde verkligen psykiskt dåligt och i ren desperation stack jag med en tjej till Ibiza. Det blev ett halvår av vansinnig verklighetsflykt och jag minns än idag väldigt lite av den tiden. Det är som ett enda stort svart hål och jag tror inte jag vaknade upp förrän jag kom hem till Sverige igen. Utan tjej och definitivt utan pengar.

Tommy ägde bara kläderna han bar när han kom hem. För att kunna försörja sig gick han en tvåveckorskurs och utbildade sig till väktare.

– Under ett halvår jobbade jag som stationär väktare på två ställen i Stockholm, bland annat på Nordiska Museet. Det var en tråkig men samtidigt viktig tid eftersom jag då kom underfund med vad jag ville med mitt liv. Den självklara slutsatsen var att komma tillbaka till musiken.

Festivalvinnare

Något han lyckades med. Med råge. Via gruppen Easy Action, ledmotivet i succéfilmerna P.S. Sista sommaren (låten Allt som jag känner tillsammans med Tone Norum) och Strul (låten Maybe we’re about to fall in love) och vinsten i Melodifestivalen 1989 med låten En dag så var de tuffa åren över. Åtminstone yrkesmässigt.

– Under tiden i Frankrike fick jag veta att jag skulle bli pappa hemma i Sverige. Mamman var en tjej som jag inte längre var tillsammans med, men jag var med vid förlossningen när Angelica föddes. Sedan var jag inte närvarande under hennes första år i livet och det har tagit många år för oss att hitta den rätta pappa-barn-känslan. Men idag pratar vi med varandra hela tiden och hon har ju också sett till så att jag blivit morfar till Robin. En kanonkille på 12 år som faktiskt bor granne med mig hemma i Färila. Tillsammans med sin pappa som märkligt nog också heter Tommy…

I dag är Tommy pappa till fem barn. Tillsammans med fyra olika kvinnor.

– Jag kan väl inte påstå att jag direkt umgås med någon av mammorna till mina fyra första barn, men just tack vare våra fantastiska barn så fungerar kontakten för det mesta jättebra. Jag var ju tillsammans med Catherine Haag och Malin Berghagen i sammanlagt tjugo år och det finns massor med fina minnen bevarade, men när man kommer till insikt om att man faktiskt inte passar ihop, så finns det inget annat alternativ än att gå skilda vägar. Även om det med Malin var väldigt tufft att acceptera i början.

För fem år sedan blev Tommy och Linda Olsson ett par. Han gjorde huvudrollen i musikalen Sound of Music, som spelades på teatern Göta Lejon, och det var samtidigt som Melodifestvalen sändes. Eftersom de stod på scenen på lördagskvällarna så bandade de tv-programmet och bjöd in de andra stockholmsteatrarna att titta på det tillsammans efter kvällens föreställningar.

– En av dem som dök upp framför vår storbildsskärm var Linda som då spelade med i föreställningen Rivierans guldgossar på Oscarsteatern. Vi hade setts tidigare, men det var först den där kvällen som vi på allvar började prata och lärde känna varandra lite bättre.

Linda ger energi

Sedan snart fem år tillbaka lever Tommy med Linda och tillsammans har de sonen Tim, som fyllde ett år i november förra året. Linda är både sångerska, dansare och skådespelare.

– Faktum är att hon spöar mig på samtliga dessa områden, säger Tommy med beundran i rösten. Hon är dessutom nästan tjugo år yngre, fylld av energi, livsglädje och ständigt med blicken riktad framåt där praktiskt taget allt är möjligt och väldigt lite omöjligt. Det är bra att vi är i samma bransch och förstår varandras jobb och samtidigt som jag smittas av hennes entusiasm så tror jag hon kan dra nytta av mina erfarenheter från livet. Jag blir glad i hennes sällskap och det är en känsla som jag verkligen behöver. Jag blir också väldigt lycklig bara av att se hur lycklig hon är tillammans med Tim.

Att han troligen kommer att vara klassens äldsta pappa på Tims kommande föräldramöten i skolan bekymrar honom inte det minsta.

– Den rollen har jag redan vant mig vid med Isak, säger han och skrattar. Jag gillar verkligen att snart fylla 53. Det känns som en bra fas i livet och inte minst har jag blivit tillräckligt gammal för att inse att jag faktiskt kan lära mig en massa saker från de som är yngre. Inte minst musikaliskt!

– Och det känns väldigt coolt att bli farsa så här på lite äldre dar. Jag är inte alls lika ängslig som jag var med de andra barnen. Jag har ju med åren lärt mig att det inte är livshotande med några prickar på babyns mage. Jag tror också att min trygghet i papparollen gör att Linda känner sig mindre orolig än hon kanske varit annars med tanke på att Tim är hennes första barn.

Tommy Nilsson: Känns coolt att bli farsa igen

I dag delar familjen Nilsson-Olsson sin tid mellan Tommys hus i Hälsingland och Lindas lägenhet i Stockholm. En lösning som båda trivs med och som de tycker inte kräver någon permanent lösning innan det så småningom blir dags för Tim att börja skolan.

En annan sak som förändrat Tommys liv är att han sedan tre år tillbaka inte dricker någon form av alkohol längre.

– Jag skäms inte för att berätta att jag periodvis druckit alldeles för mycket. Inte så att jag drack varje dag eller behövde en återställare på morgonen och jag har alltid undvikit att dricka innan jag skulle upp på scenen, men när jag drack så drack jag ofta för mycket.

– Jag har alltid varit en sådan som tar dagen som den kommer och aldrig planerat längre än till nästa platta, till nästa turné. Men när jag skulle fylla 50 lade jag upp en tioårsplan för hur jag ville att mitt liv skulle se ut – och då insåg jag att eftersom jag ville bygga det livet kring Linda och det barn hon längtade efter så fanns det helt enkelt inte plats för alkohol för min del i det livet. Tyvärr är jag en sådan som inte kan dricka ett glas vin till maten och sedan säga nej tack och när jag kom till den insikten fanns det ingen annan utväg än att acceptera att jag hade druckit klart. Något som jag idag är väldigt tacksam för. Och säkert många i min omgivning också!

Tommy Nilsson: Känns coolt att bli farsa igen