Här är barndomsdrömmen som blev till verklighet! Ewa Norén ville ha ett pensionat med inglasad punschveranda där hon inte bara skulle erbjuda gästrum, utan också hemlagad mat och nybakta bullar. Hon ville helt enkelt få andra människor att må gott!
Det kan verka vara en märklig önskan för ett litet barn, men Ewa har alltid varit idérik och fantasifull.
– Fast som vuxen hann jag först testa en lång rad olika yrken. Jag har arbetat i affär, som dagmamma och inom hemtjänst och psykvården, berättar hon.
Sedan dryga fem år tillbaka har Ewa ändå i stort kunnat förverkliga sin önskan från barndomen.
– Nu har jag både pensionat, café och matservering. Men det där med punschverandan har jag ännu inte lyckats få till.
Vi befinner oss i västgötska Svenljunga och där, en trappa upp i ett av husen vid torget, hittar vi Ewas servering och ytterligare en trappa upp på vindsplan fyra gästrum, vart och ett med egen temainredning.
– Jag stormtrivs med det här projektet, även om det faktiskt innebär långa arbetsdagar. Jag är här på jobbet minst tolv timmar varje dag. Men gästerna ger så mycket i utbyte att det är värt slitet.
Till sin hjälp har Ewa en duktig medarbetare, Malin Skoglund.
– Dessutom brukar min pappa Bengt, som är 80 år, komma hit och sköta disken varje eftermiddag. Han är guld värd!
Ewa lagar själv all mat.
– Däremot hinner jag inte baka allt. Tiden vill liksom inte räcka till.
En sak man slås av som besökare är hur annorlunda Ewas pensionat är jämfört med andra. Det beror främst på den personliga inredningen. Redan i entrén till caféet möts vi av en liten leksaksmus i trappen. Så fortsätter det. Istället för gardiner hänger kaffeserviser i fönstren, här finns både en sotare och en tomte på väg upp genom luckor i taket och här finns mängder av gamla leksaker, skor, väskor, handsydda bonader och roliga tavlor.
Framme vid kassan ligger en gästbok för den som får lust skriva några rader.
– Det finns redan tre fulltecknade böcker, ler Ewa nöjt samtidigt som det kommer en strid ström av hungriga och kaffesugna.
– Vi är en grupp med ett tiotal pensionärer som kommer hit varje dag, berättar Inga Schelin, som bor ett par mil bort, men ändå inte missar något besök.
– Alla trivs med Ewa, hon är en gudagåva! Hon har alltid ett väntligt ord till var och en och saknas någon av stamkunderna, ja då ringer hon och hör om det hänt något.
– Hon är så mån om att alla ska trivas, hävdar Ingvar Carlsson, en annan av gästerna.
– Det finns bara ett fel med det här stället och det är att det är stängt på helgerna!
Men det är klart, Ewa behöver hämta andan någon gång emellanåt också.
Svenljunga kommun delar varje år ut ett diplom till en duktig företagare på orten och naturligtvis har Ewa fått ett sådant.
– Jag har verkligen fått drömjobbet, säger en glad Ewa.
