• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Lotta Lundgren: Ingen jul utan lutfisk!

    Med Historieätarna har Lotta Lundgren och hennes parhäst Erik Haag lyckats göra vuxna svenskar genuint intresserade av vår mat-historia. Och nu är det barnens tur. I årets julkalender får de små smaka på tusen år av svenskt familjeliv och mathistoria.

    Lotta Lundgren: Ingen jul utan lutfisk!

    Det är succéduon Lotta Lundgren och Erik Haag som är huvudpersoner i årets julkalender i SVT och Lotta ser det som en enorm ära.

    – Det finns få existerande program jag drömmer om att göra men julkalendern var ett.

    Bild 1290029

    Årets julkalender Tusen år till julafton börjar i Vikingatiden år 1015 och kör hela vägen fram till 2015. Här ett besök i 1300-talet.

    Julkalendern regisseras av Karin af Klintberg, som även ligger bakom tv-serierna Landet brunsås och Historieätarna. Julkalendern blir ett Historieätarna-upplägg för barn, en blandning mellan fakta, reality och drama.

    Detta handlar årets julkalender om:

     

    Lotta kan inte alls föreställa sig hur barnen kommer att uppleva serien.

    – Nej, det har jag i ärlighetens namn ingen aning om. Men jag hoppas att de kommer att tycka att den är intressant och peppra sina föräldrar med knepiga frågor efteråt. Jag rekommenderar alla föräldrar att damma av historiekunskaperna inför den första december. Vi börjar i Vikingatiden år 1015 och kör sedan hela vägen fram till 2015. Men strunta i att plugga på årtal, krig och tekniska landvinningar, vårt fokus ligger på hur barn och deras föräldrar i alla samhällsklasser levt, ätit, arbetat och drömt.

    Bild 1290030

    Lotta Lundgren har ingen aning om hur årets julkalender kommer att tas emot men hon hoppas att barnen gillar den och att de kommer att peppra sina föräldrar med knepiga frågor efteråt.

    Bild 1290031

    Här har vi kommit fram till 1500-talet.

     

    Ljuset på barnen
    – Problemet med skolans klassiska historieundervisning, så som jag minns den, var att det historiska landskapet nästan uteslutande befolkades av kungar, affärsmän, manliga politiker, konstnärer och Carl von Linné. Det fanns ingen att relatera till om man var barn och dessutom tjej. Det finaste med att som vuxen få göra Historieätarna, har varit att få representera historiens alla kvinnor. Nu tar Erik och jag ett steg tillbaka för att sätta ljuset på alla ungar, säger Lotta.

    Bild 1290032

    Här är en scen från 1700-talet som visar hur barnen klädde och roade sig.

    Bild 1290033

    Här är de något mer moderna.


    Denna jul ska Lotta och hennes barn fira jul hos Lottas syster och hennes familj i Hindås utanför Göteborg.

    – Jag reser ner till hennes födelsedag den 21 december och sedan lagar vi mat dygnet runt i tre dagar. På julafton kommer alla föräldrar och farbröder och kusiner. Barnen får öppna julklapparna direkt så fort någon kommer innanför dörren, så är den detaljen avklarad.

    Därefter byggs hela julafton upp mot själva julmiddagen.

    – Det brukar bli väldigt lyckat. Jag föreläser om alla rätter på julbordet och ser till att alla äter i rätt ordning och begriper vad de håller på med. Däremellan leder syrrans man, Timo Räisänen, själva sjungandet. Emellanåt sjunger vi så bra att jag börjar fantisera om skivkontrakt, men det kan ju också vara att man får lite för bra självförtroende när man fått en snaps, säger Lotta och skrattar.

     

    "Ta lutfisken i vacker hand"
    Lotta har ett alldeles särskilt förhållande till mat.

    – Maten är mitt livs stora kärlek och den har alltid varit besvarad. Bästa julmaten är absolut lutfisken, julbordets verkliga kackerlacka som har bitit sig fast på det svenska julbordet sedan 1400-talet. Fast då åt man den med russin, mandel och smält smör, prova gärna hemma. Eller gör inte det, det är inte för nybörjare.

    Bild 1290034

    Lutfisk - en favorit på julbordet sedan 1400-talet.

    – Somliga tycker inte om lutfisk. Till dem vill jag säga att lutfiskätande inte handlar om att det ska vara gott. Att äta lutfisk är att ta kontakt med sitt ursprung via munnen. När du äter lutfisk ställer du dig längst fram i ett led av släktingar som sträcker sig sexhundra år tillbaka i tiden. Och om du inte tar din plats i det där ledet så blir det ju en tom lucka där som säkert känns väldigt tråkig för dina nu döda förfäder. Så gör inte det. Ta lutfisken i vacker hand och känn att du hör ihop med något mycket, mycket större. Det är den känslan julen handlar om, inte att redan bortklemade ungar ska få mer julklappar än de orkar riva pappret av, säger Lotta bestämt.

    Att ha en mamma som är med i årets julkalender är roligt, tycker Lottas barn.

    – Ja, de är väldigt stolta och förväntansfulla. När man är sju och nio år har man inte börjat skämmas för sina pinsamma föräldrar än. Det är kanske den bästa tiden i hela föräldraskapet.

    Största skillnaden i att göra tv för barn istället för vuxna?

    – Egentligen ingen skillnad alls. Jag försöker göra ett program som jag själv skulle vilja titta på. Men visst, jag försöker kanske vara lite tydligare och använda ord som ett barn kan relatera till.

    Du och Erik har ju blivit värsta succéduon i rutan, hur kompletterar ni varandra?

    – Erik är komiker. Och jag är både lättroad och villig att haka på hans infall. Det blir väldigt hög energi när den typen av kontrahenter möts. I övrigt är vi ungefär lika klyftiga och pålästa.

    Bild 1290035

    Så här såg det ut när Erik Haag och Lotta Lundberg firade jul tillsammans i programmet Historieätarna firar jul.

    Vad är det vidrigaste du ätit under dina tv-inspelningar?

    – Det allra äckligaste jag haft i min mun är nog bävergäll, ett sekret som utvinns ur bäverns analkörtlar. Smakade som en blandning mellan rakvatten och koskit. Fast mycket, mycket starkare. Annars var den långkokta och inälvsfyllda komagen rätt svårslagen. Den drömmer jag fortfarande mardrömmar om.

    Lottas 5 favoriter på julbordet

    1. Brännvinbordet. Svenskarnas främsta förrätt från 1400-talet och framåt. Hårt bröd, smör och lagrad ost tillsammans med alla de rätta julsillarna. Alltså glasmästarsill, matjessill, kryddsill, stekt inlagd strömming och ansjovis. Och så en ogenerat tilltagen och kryddad snaps.
    2. Gravad lax, en av julbordets äldsta rätter. Lax är julmat sedan 1300-tal, sockergravad sedan början av 1800-talet.
    3. Revbenspjäll. Mycket hellre än skinka. Och mycket äldre som julmat betraktad.
    4. Lutfisk, på det svenska julbordet sedan 1400-talet.
    5. Risgrynsgröt. Gröt är julmat från 1000-talet och framåt, risgrynsgröten kommer först framåt medeltiden.

    Trailern för Tusen år till julafton:

     

    Tjuvkika på en scen från årets julkalender:

     

     

    Artikeln är hämtad ur Hemmets Journal nr 49 2015.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!