Min man går “bakom ryggen” på mig!

Vi är ett medelålders par som varit ute och dansat ända sedan vi gifte oss. Det tog inte lång tid förrän jag upptäckte att han ringde dambekanta “bakom min rygg”, oftast ensamma kvinnor. Många gånger kom jag på honom i samtalet, men då ljög han och sa t ex att han talade med vår dotter. Så har det varit i hela vårt äktenskap.

Häromdagen trodde han att han var inne ensam och ringde en av dem. Jag hörde hela samtalet. Det pratades mycket om sex med de mest vulgära ord. Jag blev förbannad, chockad och ledsen. Hans svar till mig var att han gör som han vill.

För ett halvår sedan blev jag friskförklarad efter en längre tids depression. Nu känns det lika illa igen. Jag hatar honom just nu för det är hans fel att jag blir sjuk. Han säger att det bara är svartsjuka. Måste jag tolerera detta? Är det jag som har fel?

Du avslutar ditt brev med att undra över om du måste “tolerera detta” och om “det är du som har fel”. Naturligtvis behöver du inte alls tolerera det sätt på vilket din make hanterar dig och er relationen och självklart har du rätt i att känna att hans agerande är helt fel utifrån ditt perspektiv. Du skriver i ditt brev att ni är ett medelålders par, som alltid har varit ute och dansat. Du berättar inte hur ert liv i övrigt har sett ut. Det enda du skriver är att maken sedan starten av ert äktenskap har haft telefonkontakt med i huvudsak ensamstående damer bakom ryggen på dig. Och i dagsläget är det rätt så avancerade samtal om sex med vulgära ord och det låter som en form av “muntlig otrohet”, som du självklart inte behöver acceptera.

Du har lidit av en längre tids depression och känner dig på väg in i en ny period av nedstämdhet. Det finns mycket aggressivitet bakom dina ord att det är hans skuld att du nu blir sjuk igen. Den aggressiviteten skulle du behöva använda på ett mera utåtriktat sätt i stället för att vända den inåt och gå in i en ny depression. Du skulle behöva markera gränser, slå näven i bordet eller på annat sätt sätta stopp för den hantering, du nu upplever dig utsatt för. Det är viktigt att du tar ansvar för hur du vill att ert gemensamma liv ska gestalta sig och inte bara ser dig som ett offer för din mans beteende. Då kommer du under återstående delen av ditt liv att gå in och ut ur nedstämdhetsperioder, där du inte själv har möjlighet att påverka din sinnesstämning. Detta måste få ett slut för din egen skull.

Din man kommer inte självmant att förändra sitt beteende. En förändring måste utgå ifrån dig. Du måste förklara för honom de premisser under vilka du kan tänka dig att fortsätta att leva med honom. Kan han inte acceptera dem, så är det ditt val om du vill stanna kvar i relationen eller om du vill gå. Om du inte ställer krav kommer han med stor sannolikhet att fortsätta förnedra dig genom sitt beteende. Ingen annan kan troligen ändra på honom. Det är bara du som genom att sätta adekvata krav på honom kan få honom att förändra sitt förhållningssätt. Lycka till med det jobb du har framför dig.