Min f d make gör mig förvirrad!

Jag har varit gift med min make i 15 år. Han är resande och har arbetat utomlands större delen av tiden. Jag har ensam tagit hand om hans dotter från tidigare äktenskap, vår gemensamma son, ekonomin, hus, trädgård och allt annat praktiskt.

I somras avslöjade min make att han träffat en ny kvinna som han haft ett förhållande med i ett och ett halvt år då han arbetat utomlands. Dessförinnan har han haft många förhållanden som jag kommit på, och då det blivit tal om skilsmässa har han alltid blivit ångerfull och lovat bot och bättring. Efter avslöjandet i somras blev jag naturligtvis arg, ledsen och besviken. Jag hade anat att något var på gång och ställt frågan till honom hur många gånger som helst men han tvärnekade.

Min make är känd som gatans stora rasist. Samtidigt är kvinnorna han haft förhållande med både muslimer och negresser. Inget ont i det, men enligt honom är dessa folkslag mindre värda. Nu har han i alla fall valt den här vägen och nu ska han åka iväg på semester till Brasilien med henne och hennes 13-åriga dotter.

Nåväl, jag och min son har haft tur och fått en lägenhet där vi trivs väldigt bra. Min make har varit väldigt generös och inte satt mig på bar backe utan vi klarar oss mycket bra. Det enda jag inte klarar av är att han fortfarande låtsas om som om ingenting har hänt. Han ringer flera gånger om dagen och samtalar om ditt och datt. Han tränger sig in i mitt hem, precis som han har en självklar plats hos oss. Han kommer hit och har sex med mig (vilket jag förbannar mig själv för att jag har). Han försöker bestämma över mitt liv. Varför gör han så här? Har han dåligt samvete? Har han svårt att klippa av navelsträngen?

Du undrar i slutet av ditt brev om din f d make har “dåligt samvete och svårt att klippa navelsträngen”. Enligt min uppfattning är dåligt samvete just det han inte har. Han har ju visat sig ha ett ovanligt rymligt samvete, som inrymt både upprepad otrohet, förnekande och ett flertal lögner. Människor som han å ena sidan ser ner på kan han samtidigt utnyttja för egen lust eller vinnings skull. Hela detta beteende tyder på att han inte i större utsträckning plågas av skuldkänslor utan tar för sig där tillfälle bjuds. Det är samma sak med att klippa navelsträngen. Varför skulle han göra det om han samtidigt kan nyttja det goda som finns att få därför att den på andra sidan håller möjligheten öppen. Det är inte han som kommer att “klippa av”, det är du som måste göra det. Han kommer att fortsätta att ta vad som finns att få helt utan skrupler.

Det du idag kan glädjas åt är naturligtvis den generositet din f d man visat dig och sonen i den ekonomiska uppgörelsen. Det låter som du har mycket goda yttre förutsättningar till ett fortsatt bra liv. Men om era tillgångar var gemensam egendom, så hade du faktiskt också laglig rätt till hälften av dem.

Vad jag tror är viktigt för dig nu är att du börjar att värna om dig själv. Att låta sig försummas och förnedras ger ju ingen bra självbild. Det är viktigt – mest för din egen skull – att du ställer krav på din f d man och visar de gränser, som är nödvändiga för att du ska kunna behålla din självrespekt. Gå inte och hoppas på att han självmant ska förstå hur du vill ha det. Du måste förklara och villkora premisserna för er fortsatta relation. Inte minst för sonens skull behöver ni ha en god dialog för att tillsammans kunna se och tillgodose hans behov. Att f d maken gör som han gör beror enbart på att du tillåter honom göra det och det gäller allt från telefonsamtal till sex. Det är ditt ansvar att sätta gränser där du vill ha dem. Lycka till med det lilla ordet nej.