Mina känslor är slut och jag går omkring som en zombie

Jag är en 42-årig tjej och sambo. För ca 4-5 år sedan blev jag förälskad i en gift man. Vi hade ingen sexuell relation men vi hade väldigt starka känslor för varandra. För ett år sedan gifte han sig helt plötsligt på nytt. Vår kontakt tog helt slut. Detta kom givetvis som en chock och jag stängde totalt av mina känslor. Det var som om jag fått en spark i magen. Det gjorde så fruktansvärt ont!

Jag går nu omkring som en levande zombie. Mina sexuella känslor är totalt bortblåsta, både för min sambo och för andra. Jag är totalt iskall! Hur ska jag komma tillbaka till livet igen? Jag kan inte gå och känna så här resten av mitt liv.

Olycklig kärlek är en stark och smärtsam upplevelse. Den kan t o m någon gång ge känslan av att livet nästan tar slut – det finns inget kvar efter detta. Tack och lov är det oftast inte så, men processen att gå igenom smärtan kan naturligtvis ta längre eller kortare tid. Det som jag tror gör det extra svårt för dig är att kärleken till den andra egentligen aldrig var officiell eller erkänd – annat än av dig själv. Omgivningen kan ju inte veta att du går omkring och känner en stor sorg över en förlust, som ingen annan vet om. Hur har det nu kunnat bli så här?

Förmodligen har du varit djupt förälskad i en man och trott att han hade motsvarande känslor för dig. Du har troligen varit så rädd för att få bekräftat att det inte var så som du trodde, så du ställde aldrig frågan på sin spets utan lät din egen fantasi och önskan leva sitt eget liv. Den dagen han blev fri skulle han bli din. Med stor sannolikhet har han inte alls begripit arten och graden av dina känslor för honom. Du har varit en mycket trevlig – eventuellt arbetskamrat – som han sympatiserat med men inget mera. Du å din sida har hämtat mycken lust och glädje i relationen med honom – känslor som du burit med hem till relationen med sambon och levt ut där. Men det visar också på att det egentligen inte är sambon, som varit din näringskälla till ett hyfsat bra liv – utan det är den andre mannen. När han nu är “borta” så blir det tomt och du går omkring som en zombie utan inre kraft och glädje. Troligen har du en sambo, som inte alls förstår vad som nu pågår i er relation. Vad kan du nu göra åt detta?

Det troliga är att du har vissa samvetskval över att ha levt med en sambo under flera år, där känslorna för honom – hittills i alla fall – inte har haft egen bärkraft. Därför ser jag det som viktigt att du i dagsläget verkligen börjar se den man du lever med. Kan han inspirera dig till glädje, värme och kärlek? Nu är han ju inte längre ett medel i din tillvaro utan behöver bli ett mål för era gemensamma ansträngningar till ett gott liv tillsammans. Känner du att detta inte räcker för dig, så behöver du ju så snart som möjligt vara ärlig mot honom och tala om det. Så att han får chans till en relation, där han upplever att han duger som han är.

Om du ska berätta om den andre mannen är inte lätt att veta. Det måste du avgöra själv. I bästa fall kan det bli en förklaring till din nuvarande sinnesstämning. I sämsta fall blir upplevelsen av kränkning den dominerande känslan och din sambo kommer inte att acceptera att under många år ha haft den rollen. Hoppas att ni i en dialog med varandra kan finna en väg ut ur det nuvarande dödläget utan att göra varandra alltför illa.