Varför dunkar barn huvudet i sängkanten?

När min dotter var liten och skulle sova slog hon huvudet i sängkanten. Jag bäddade med kuddar runt om, men hon lyckades alltid hitta en träkant att dunka huvudet i. Hon upprepade det flera gånger under natten också. Detta pågick ända upp i tonåren.

Jag har undrat mycket över varför hon gjorde så. Jag frågade barnläkaren men fick aldrig något riktigt svar. Nu är hon vuxen och jag har frågat även henne, men hon kan inte ge någon förklaring till beteendet. Jag skulle vara mycket tacksam för en förklaring.

Att rytmiskt gunga med kroppen och dunka huvudet mot något hårt är helt normalt hos riktigt små barn. Särskilt vanligt är det innan barnet ska somna. Det betraktas inte som något sjukligt, gör ingen skada och behöver inte behandlas. På läkarspråk kallas det “rytmiska stereotypier” eller upprepningar. Barn finner en trygghet i att exakt upprepa rörelser eller procedurer när de ska nattas. De vill t ex gärna höra samma saga berättas ordagrant om och om igen. Och alla bebisar tycker om att bli vaggade och vyssjade.

Behovet att upprepa rörelser brukar spontant avta efter några år och är ofta borta när barnet börjar skolan. Att beteendet finns kvar ända upp i tonåren är mera ovanligt. Barnpsykologer menar att rörelserna avleder inre spänningar, ger ro och ökar kontakten med omgivningen.

Det finns även andra orsaker till upprepade rörelser. Om barnet blir riktigt argt eller besviket kan det dunka sig i väggen flera gånger i rad. Även vuxna uppför sig så ibland men då förknippas det med bristande självkontroll eller att man har en skada i hjärnan.

Endast om de stereotypa rörelserna blir så tvångsmässiga att de handikappar den som drabbas behöver hon eller han söka psykolog för att få hjälp med avbetingande behandling. I din dotters fall gick allt tydligen väl och besvären försvann av sig själv, även om det tog många år.