Vad händer i kroppen när man har anorexi?

Jag undrar vad som sker med kroppen när man fått anorexi? Vilka organ är det som tar skada? Kommer de att bli återställda? Doktor Helge...

Jag undrar vad som sker med kroppen när man fått anorexi? Vilka organ är det som tar skada? Kommer de att bli återställda?
Doktor Helge Löfberg svarar:

Anorexi – eller anorexia nervosa som det medicinska namnet är – innebär att man har en sjukligt negativ inställning till mat och till den egna kroppens utseende. Sjukdomen är allvarlig och stör så småningom hela kroppsuppfattningen såväl fysiskt som psykiskt. Det sker en förändring i hjärnans kemi. Även vänner och nära familjemedlemmar blir då indirekt känslomässigt påverkade.

Det som händer är att kroppsvikten hos den sjuka genom självsvält går ner och ligger 7-8 kilo eller kanske ännu mer under vad som är normalt för en mager människa. De som insjuknar är ofta unga viljekraftiga flickor som framgångsrikt bantar och motionerar. Såväl musklerna som den naturliga fettvävnaden, som ger kroppen dess mjuka former, förtvinar. Menstruationerna och ägglossningen uteblir och det alltmer framträdande skelettet urkalkas, vilket ger benskörhet som hos en åldring. Risken för benbrott ökar. Ämnesomsättningen och hormonbalansen sjunker och salterna i kroppen rubbas. Vid grav anorexi och avmagring går alla organ i kroppen på sparlåga och tar skada. EKG blir sjukligt förändrat och levervärdena stiger. Den sjuka får svårt att koncentrera sig och tänka på annat än sin ätstörning. Till slut blir hon/han oförmögen att arbeta.

Det är viktigt att den här sjukdomen upptäcks i tid och att den drabbade får specialistvård. Obehandlad blir åkomman annars lätt kronisk med kanske livslång invaliditet och svår undervikt som följd. Livsfarliga rytmrubbningar på hjärtat och självmordsförsök räknas som de allra svåraste komplikationerna vid långt gången anorexi. Den absolut lägsta vuxna kroppsvikten som är förenligt med mänskligt liv brukar ligga vid 30-28 kilo. Psykiskt har den anorexisjuka en störd inställning till sin hälsa och uppfattar inte vad som är normalt. Hon/han känner ett starkt tvång att fortsätta banta och motionera bort ännu fler kilon.

Behandlingen går ut på att få den sjuka att äta tillräckligt många kalorier genom att vänja henne/honom vid sunda regelbundna matvanor. Detta måste tränas in under psykologisk ledning och med fasta, tydliga regler under mycket lång tid. Ångestattacker och återfall är vanliga. Först när den sjuka klarar att öppet erkänna sina problem och acceptera att väga sin gamla vikt minskar risken att fastna i sjukdomen. När väl vikten slutligen blivit normal igen återfår lyckligtvis kroppens alla organ sina ursprungliga funktioner. Med rätt hjälp räknar man med att mellan hälften och 3/4 av alla anorexipatienter blir friska.

Anorexi är en vanlig åkomma i västvärlden i dag. Den drabbar några procent av alla flickor – och ett fåtal unga män – och det gäller att slå larm när man upptäcker att någon i klassen, familjen eller vänkretsen har dessa problem. Den sjuka förnekar ofta med eftertryck sin sjukdom och försöker “låtsasäta”. Hon/han döljer i regel sina avtynade, spinkiga lemmar med skylande kläder.

Någon riktigt bra tablett att ta mot anorexi finns ännu inte. Men förhoppningsvis kommer forskarna i framtiden att kunna förstå hur hunger och mättnad känslomässigt genom kemiska signaler styr hjärnan och vårt ätbeteende. Då kommer läkarna också att kunna förhindra och bättre bota anorexi genom mediciner.

Scroll to Top