Varför får man gikt?

I början av mars fick jag en hemsk värk i ett ben. Värst var det vid vristen och foten. Benet var också mycket svullet. Värken...

I början av mars fick jag en hemsk värk i ett ben. Värst var det vid vristen och foten. Benet var också mycket svullet. Värken spred sig till ena handens lång- och pekfinger, samt tummen. Värktabletter hjälpte inte. Jag sökte läkare som trodde att det var en inflammation och gav mig tabletter, Orudis och Diklofenak. Ingen av dem hjälpte. Till slut övertalade jag doktorn att ta ett giktprov. Provet visade att jag hade gikt, värdet var 580. Jag har nu tagit Zyloric en tid och blivit mycket bättre.

Nu undrar jag: varför får man gikt? Hur vanlig är sjukdomen? Är det många som har den? Jag tycker att man mest läst skämt om “portvinstå”. Men jag varken dricker eller röker, äter inte ost eller mörkt kött.

Någonstans läste jag att man kan få gikt av blodtrycksmediciner. Är det sant? Jag tar Spironolakton, kan den förvärra gikten? Det sägs att dessa tabletterna är milda. Tacksam för svar.

Doktor Helge Löfberg svarar:

Du undrar hur vanligt gikt är. Jo, gikt drabbar ungefär 1 % av den äldre befolkningen. Sjukdomen är vanligast hos män eftersom det naturliga östrogenet i kroppen brukar skydda yngre kvinnor. Lite förenklat beror gikt på att det bildas kristaller av ett ämne som kallas urat i en eller flera leder. Kristallerna, som i mikroskopet ser ut som små nålar, kan sätta igång en inflammation som ger plågsamma symtom. Giktämnet i blodet kissas normalt ut med urinen men våra njurar har lite olika medfödd förmåga att reglera utsöndringen. Därför varierar halten av urat i blodet, vilket förklarar varför gikt är vanligare i vissa släkter än i andra. Ditt värde på urat var 580 vilket är högre än normalt. Övre gränsen går vid 350-400. Men, och det är viktigt, de flesta människor med höga värden är inte sjuka och får inte gikt. De som är friska utan symtom bör inte behandlas.

Ett akut giftanfall gör våldsamt ont. Leden spränger, svullnar upp och blir röd. Typiskt är att attacken kommer hastigt på natten och oftast är det stortåns grundled närmast främre trampdynan som drabbas. Minsta lilla beröring får offret att skrika. Men även andra leder i foten, benet, händerna och armarna kan ge symtom. Sjukdomen beskrevs på 1700-talet i England hos äldre välmående överklassherrar som drack mycket portvin efter middagen. Det är förklaringen till uttrycket “portvinstå”. Det finns också en mer kronisk form av gikt utan dramatiska anfall, som kommer först efter flera år och som kan förväxlas med ledgångsreumatism eller åldersförslitning.

Kristallbildningen i leden och giktanfallet kan utlösas av stora måltider, för mycket alkohol och kraftig övervikt, men också av andra sjukdomar och påfrestningar som svält. Man bör undvika vissa vattendrivande mediciner (Salures, Esidrex och Novartis) men din Spironolakton-tablett är helt ofarlig vid gikt, så den kan du fortsätta med.

Läkarna förstår inte helt mekanismen varför somliga får upprepade giktanfall medan andra förblir friska fastän uratvärdet ligger på samma nivå. Någon gång består kristallerna i leden inte av urat utan av fosfat och då kallas åkomman i stället falsk gikt eller broskförkalkning på grund av pyrofosfat.

Behandlingen vid gikt är smärtstillande mediciner och vila. Förr gavs det starka inflammationshämmande medlet Kolkicin som utvinns från blomman tidlösa, men det kan ibland ge biverkningar i blodet så därför är läkarna nu mera återhållsamma. Som förebyggande medicin används Zyloric eller Probecid som sänker uratnivån i blodet.

Är då urat bara skadligt? Kanske inte. Det har samma effekt som C- och E-vitamin och selen, och skyddar ev. vår arvsmassa mot skador, åldrande och uppkomst av cancer.

Scroll to Top