Kan ömma bröst vara något allvarligt?

Jag är så orolig för mina ömma bröst – mest det ena. Jag har varit hos min gynekolog och han har känt på dem. Han sa att det var bra men förstår inte min oro. Jag gjorde en mammografi för drygt ett halvår sedan och enligt min gynekolog är det inte bra att göra mammografi för ofta p.g.a. strålningsrisken. Jag har en väninna som fick bröstcancer för en tid sedan och nu tänker jag bara på det. Vad är screening? Jag har tagit östrogentabletter i flera år.

Oron för bröstcancer delar du med väldigt många kvinnor. Det är vår vanligaste cancer och de flesta av oss har på nära håll upplevt sjukdomen hos någon i vår familj, en nära vän eller en arbetskamrat. Det känns som ett stort oformligt spöke som inte går att ta på men som finns hela tiden. Liksom så mycket annat i livet måste vi lära oss hantera också det här. För många är det bra att ge ett problem struktur och handla efter ett schema, ett slags “handlingsprogram” där man själv kan uträtta en stor del. Din gynekolog har alldeles nyligen känt igenom dina bröst och det är mindre än ett år sedan du fick gjort en mammografi. Det är ett utmärkt utgångsläge eftersom du vet att allt är bra just nu och det som du själv nu kan se och känna är helt normalt. En bra broschyr om självundersökning av brösten kan du få på bl.a. läkarmottagningar, distriktssköterske- och barnmorskemottagningar.

För att du ska kunna märka om någonting ändrar sig får du inte göra undersökningen mer än högst en gång per månad. Har du regelbundna blödningar bör du välja närmaste dagarna efter en blödning då brösten är minst ömma och minst “knöliga”. Annars kan du själv välja tid, t.ex. första veckan i månaden. Är det strax före mens får du inte bli förskräckt om det känns extra knöligt utan kontrollera igen efter mensen. Knutor som försvinner är inte farliga. Och kom ihåg att nästan alla bröst är knöliga – det är nya knutor och andra förändringar som man ska vara uppmärksam på. I “handlingsprogrammet” ingår att du ska be din gynekolog palpera dina bröst när du är på gynkontroll. Och så ska du givetvis gå på mammografikontroller när du blir kallad.

Screening betyder att en viss typ av undersökning, röntgen eller annat, utförs på en hel befolkningsgrupp. Alla kvinnor som är skrivna i Sverige erbjuds numera screening med mammografi. Screeningprogrammen i de olika landstingen skiljer sig något avseende åldersgrupper och undersökningsintervall men mammografiscreeningen omfattar på de flesta håll åldersgruppen 50-69 år (ibland från 45 års ålder) och görs med två eller tre års intervall. Även om stråldosen vid mammografi är relativt låg undviker man extra undersökningar om det inte finns klinisk misstanke på tumör eller det finns någon annan särskild anledning. En helt ny typ av mammografi är emellertid på gång. Med digital teknik kan stråldosen minskas till en femtedel av den dos som behövs idag samtidigt som man får mycket bättre bilder. Detta kan kanske redan inom ett par år innebära att man inte behöver vara lika restriktiv med extra mammografikontroller på t.ex. orosindikation som man nu måste vara.

Med substitutionsbehandling i klimakteriet (och också med p-piller) tillför vi kroppen litet extra östrogen och gulkroppshormon. Det innebär att vi får samma påverkan på bröstkörtlarna – och samma besvär – som vi kan få om vi själva producerat motsvarande hormon, bl.a. just bröstömhet. Du skriver att du i ett flertal år fått hormonbehandling. Tyvärr nämner du inte av vilken anledning och det är därför svårt för mig att ge råd. Jag tycker att du ska beställa en telefontid till din gynekolog och diskutera om du skulle kunna sätta ut hormonbehandlingen under några veckor för att se om ömheten i brösten försvinner. Gör den det vet du varför du haft ont. Har du fått behandlingen för klimakteriebesvär och besvären återkommer under uppehållet får du själv avgöra om du vill börja medicinera igen och slippa övergångsbesvären men få tillbaka bröstömheten. En bra kompromiss kan vara att minska hormondoserna.